Euronews uppmärksammar hur valåret 2026 kan ändra maktbalansen i EU – både med val inom unionen och utanför den.
Valåret 2026 i Europa – kan rita om den politiska kartan


Mest läst i kategorin
Under 2025 genomfördes flera uppmärksammade val i EU. Rumänien rapporterade omfattande utländska påverkansoperationer i sociala medier. I Polen misslyckades premiärminister Donald Tusk med att stärka sin regerings position i presidentvalet. I Tyskland återtog kristdemokraterna regeringsmakten, medan den högerorienterade miljardären Andrej Babiš kom tillbaka till makten i Tjeckien.
Inför 2026 fortsätter Rysslands krig mot Ukraina att prägla EU:s säkerhetspolitiska läge. Samtidigt råder oenighet mellan medlemsländerna om stödet till Kyiv och relationerna till USA.
Ungern
I Ungern kan valet innebära slutet på premiärminister Viktor Orbáns långa tid vid makten. Orbán, som styrt landet sedan 2010, utmanas av oppositionsledaren Péter Magyar, tidigare medlem i regeringspartiet Fidesz.
Magyar driver frågor om stärkt köpkraft och förbättrade relationer med EU. Enligt opinionsmätningar leder hans parti Tisza tydligt. En eventuell regeringsförändring bedöms kunna påverka EU:s hållning i frågor som sanktioner mot Ryssland och stödet till Ukraina.
Senaste nytt
Spanien, Frankrike, Tyskland och Italien
I Spanien pressas premiärminister Pedro Sánchez efter regionala valförluster och svårigheter att få igenom statsbudgetar. Flera regionalval under våren och sommaren ses som viktiga tester inför parlamentsvalet 2027.
I Frankrike hålls kommunalval i mars. Valen väntas fungera som en opinionsmätare inför presidentvalet 2027 i ett läge där president Emmanuel Macron har låga förtroendesiffror och både högernationalistiska Nationell samling och vänsterradikala La France Insoumise fortsätter växa.
Tyskland håller delstatsval under året. Resultaten blir ett test för förbundskansler Friedrich Merz och för högerextrema AfD:s stöd.
I Italien planeras en folkomröstning om reformer av rättsväsendet. Omröstningen ses som ett test för regeringen inför valet 2027.
Norden
Sverige går till riksdagsval i september. Statsminister Ulf Kristersson har varnat för säkerhetshot och risken för utländsk valpåverkan inför valåret 2026. Myndigheterna har stärkt cybersäkerheten inför valet. Den socialdemokrat-ledda oppositionen har övertag i opinionsmätningarna.
I Danmark väntas ett nationellt val senast under hösten 2026. Statsminister Mette Frederiksens socialdemokrater är pressade i opinionen. Samtidigt har USA:s president Donald Trump åter aktualiserat frågan om Grönlands framtid, vilket väckt oro i Köpenhamn.
Övriga Europa
Bulgarien inför euron den 1 januari 2026 men präglas av politisk instabilitet. Presidentval hålls i november och även ett parlamentsval väntas.
I Slovenien och Lettland hålls parlamentsval under året. Opinionsläget är jämnt och regeringsbildningen bedöms kunna bli komplicerad i båda länderna.
Val utanför EU
Utanför Europa hålls också flera val med potentiella konsekvenser för EU. I USA genomförs mellanårsval i november 2026, där demokraterna potentiellt kan ta över makten i kongressen och göra president Donald Trump till en så kallad “lame duck” som har svårt att få igenom sin inrikespolitik.
I Brasilien söker president Luiz Inácio Lula da Silva omval, med handelsavtalet mellan EU och Mercosur som en central fråga.
Israel går till parlamentsval under fortsatt regional konflikt, det första sedan terrorattacken den 7 oktober 2023. Premiärminister Benjamin Netanyahu är pressad i opinionen.
I Ryssland hålls parlamentsval där utgången väntas stärka president Vladimir Putins maktställning, eftersom att han med största sannolikhet riggar alltihopa.
Läs även: Väljarna grubblar – men spelbolagen har redan bytt regering (Dagens PS)
Läs även: Författaren suckar: ”Den dummaste valrörelsen någonsin” (Dagens PS)
Läs även: Storbolagen tvingas välja sida – av patriotiska politiker (Realtid)

Journalist som nu har fokus på börs och finans, med extra förkärlek för makroekonomi, geopolitik och råvaror.

Journalist som nu har fokus på börs och finans, med extra förkärlek för makroekonomi, geopolitik och råvaror.








