USA ska bygga 20 bunkrar vid norsk flygplats. Där kommer USA att kunna lagra mer än 1 300 ton ammunition och explosiva ämnen.
USA ska bygga 20 militära bunkrar i Norden
Den amerikanska militären vill bygga sprängämnesbunkrar vid flygbasen Rygge i Norge. Det handlar om 20 bunkrar med kapacitet för 1 360 ton ammunition vid flygbasen.
USA utökar därmed sin närvaro på Rygge, vilket framgår av upphandlingsdokument norska Moss Avis tagit del av.
Dokumenten innehåller beskrivningar av de 20 underjordiska ammunitionsbunkrar med kapacitet för 1 360 ton ammunition som ingår i den amerikanska planen.
Trumps finska mångmiljard-affär olaglig. Dagens PS
Mottagningsplats i krig
Flygbasen Rygge ska fungera som mottagningsplats för allierade styrkor och USA planerar att investera mer än två miljarder kronor på flygbasen fram till år 2030.
Utöver bunkrar för ammunitionslagring byggs nya skyddsanläggningar för F-35-flygplan på basen.
Det avtal mellan Norge och USA som ligger till grund för planerna, kallas ”Supplementary Defense Cooperation Agreement”, SDCA, och ratificerades av stortinget 2022.
Beröm till Saab: ”Öppnar stridsvagnar som en sardinburk”. Dagens PS
Ger USA fritt fram i Sverige
Sverige har ett långtgående försvarssamarbete med USA via DCA-avtalet som trädde i kraft 15 augusti 2024.
Avtalet ger USA tillgång till 17 svenska militärbaser och flygplatser samt hamnar. Avtalet ger USA rätt att agera utifrån amerikansk lag på svensk mark och har varit hårt kritiserat.
Teoretiskt skulle samma utveckling som den kring norska Rygge kunna ske i anslutning till svensk flygplats och i så fall göra den till ett primärt mål för fientliga attacker i en krigssituation.
Nya regementet kan stoppas i domstol. Dagens PS
Bygger tekniksamarbete
Det senaste i avtalsväg mellan USA och Sverige är annars ett samförståndsavtal kring bilateralt tekniksamarbete.
Det undertecknades av utrikesminister Maria Malmer Stenergard och USA:s utrikesminister Marco Rubio i Helsingborg 22 maj i år.
Avtalet innebär utökade möjligheter till bilateralt samarbete inom bland annat AI, konnektivitet, biomedicin, energi, rymd, kvantteknik, avancerad tillverkning och försvarsinnovation, skriver regeringen.
