När Donald Trump beställde elva polarisbrytare till USA efter en golfrunda med Finlands president var beslutet både olagligt och onödigt.
Trumps finska mångmiljard-affär olaglig
Sent i augusti 2025 ringde telefonen i Alexander Stubbs sommarbostad. När den finske presidenten svarade var Donald Trump i andra änden av telefonlinjen.
Den amerikanske presidenten ville köpa en flotta, elva fartyg, konstruerade för att bryta igenom isen i Arktis av Finland.
Trump har länge varit fixerad vid dessa polarisbrytare. Han ser dem som avgörande för att kunna dominera Arktis.
Dessutom var och är han upprörd över att Ryssland förfogar över betydligt fler sådana fartyg än USA.
Värt 67 miljarder kronor
Två månader efter augusti-samtalet satt Trump och Stubb i Vita huset och tillkännagav en överenskommelse om elva isbrytare som skulle byggas i båda länderna – en affär på motsvarande 67 miljarder kronor.
Upplägget var uppseendeväckande på flera sätt, konstaterar New York Times i ett stort reportage.
För det första var antalet fartyg dubbelt så stort som den amerikanska kustbevakningen uppgett sig behöva.
För det andra skrevs kontraktet för att bygga fartygen utan föregående upphandling och för det tredje bröt dealen mot lagen.
Avtalet bröt mot amerikansk lag
Även om sju av fartygen väntades bli byggda i USA, skulle de fyra första byggas i Finland. Men amerikansk lag förbjuder att fartyg av betydelse för den nationella säkerheten byggs utomlands.
För Trump spelade det ingen roll. Trump ville ha fler isbrytare och han ville ha dem från Finland och då fick ingen lag stå i vägen.
”Andra länder har fler än vi och vi vill köpa världens främsta isbrytare”, förklarade Trump.
Kritiken mot avtalet kom omedelbart och var hård, bland annat utifrån ovanstående punkter och för att finansiering delvis saknades.
Kustbevakningen riskerade efter Trumps avtal att hamna i samma sits som ”en Lotto-vinnare som gör slut på alla pengar på en lyxvilla, för att sedan bli pank när de inser att de saknar medel för underhållet”, sade Shelby S Oakley, chef för opartiska US Government Accountability Office.
Blev intresserad redan 1992
Trumps intresse för finska isbrytare väcktes redan 1992. Då stod den blivande presidenten som hotell- och kasinomogul inför konkurser i New York och Atlantic City och flög till Helsingfors för att leta nya sätt att tjäna pengar.
Trump ville köpa ett fartyg som skulle bli ett flytande kasino, enligt finske sjöfartschefen Juha Wiskari, men övergav idén när han insåg att kostnaderna skulle göra det svårt att generera en vinst.
Vid besöket fick Trump ändå se isbrytare förtöjda i närheten och briefades om att Finland byggt cirka 60 procent av världens isbrytare.
”Ett positivt frö om Finland hade såtts i hans medvetande”, konstaterar Wiskari.
Redan under sin första mandatperiod undersökte Trump möjligheten att köpa eller leasa finska isbrytare, men hann inte genomföra affären.
Tillbaka i Vita huset 2025 återupptog han försöken – och förde dem i mål.
Talade med amerikanska varv
Då hade amerikanska kustbevakningen diskuterat med flera amerikanska varv kring möjligheterna att bygga där – men en golfrunda skulle förändra allt.
I mars 2025 deltog Trump i en golftävling i Florida. Med honom spelade Alexander Stubb.
De vann och efter tävlingen överlämnade Stubb en bild av en isbrytare, inramad i en elegant guldram.
Det betalade sig. Trump skrev på sociala medier att Stubb var ”en mycket skicklig aktör” och att Stubb hade hyllat honom för att ha gjort Amerika starkt igen.
”President Stubb och jag ser fram emot att stärka partnerskapet mellan USA och Finland, vilket inkluderar köp och utveckling av ett stort antal välbehövliga isbrytare till USA”, tillade Trump.
Behöver fler – men hur många?
Experter menar att Trumps agerande speglar ett verkligt problem i form av att USA behöver fler polarisbrytare. Frågan är dock hur många.
Trumps frustration bygger på att andra länder har fler, inte på en behovsanalys, konstaterar NYT.
Senast kustbevakningen gjorde en formell bedömning av sitt behov, 2023, kom man fram till att 4-5 isbrytare att den typ Trump nu köper elva av, skulle behövas.
Analytiker menar att det till och med är oklart vad kustbevakningen ska göra med elva fartyg av det här slaget.
Att man skriver avtal utan upphandling menar de beror på att de första isbrytarna ska hinna levereras innan Trump lämnar Vita huset.
Då fick man skippa både upphandling och runda lagen genom en presidentorder som gav möjlighet till undantag, konstaterar NYT.
