Ukraina har fått tillstånd av EU att köpa drönardelar från Kina för 66 miljarder kronor och betala med pengar från EU.
Ukraina miljardhandlar i Kina med EU-pengar
EU står på Ukrainas sida och Kina på Rysslands. Det är två basfakta som de flesta av oss ser som självklarheter.
Men nu handlar det om krig, vapen och pengar och då upphör all logik. Här bygger bristen på logik på att Kina, enligt principen pengar luktar inte, säljer till båda sidor i kriget, en gammal princip inom världens försvarsindustri.
För Ukrainas del är drönare livsviktiga. Ukrainska företrädare har angett att drönarna står för cirka 80 procent av de ryska förlusterna på slagfältet.
Men Ukraina är delvis beroende av kinesiska delar till drönare, bland annat därför att landet fortfarande gör av med fler drönare än man förmår producera i egen regi.
Mordmisstänkte ukrainska befälhavaren gripen. Dagens PS
Egna produktionen räcker inte
Ukraina har visserligen byggt upp en av Europas mest innovativa försvarsindustrier under Rysslands krig mot Ukraina.
Men självförsörjande är man inte och därför handlar man delar från Kina, Rysslands kompis.
Nu skriver Financial Times att EU tillåter Ukraina att använda pengar ur en utbetalning av EU-lån på motsvarande 66 miljarder kronor, för att köpa drönardelar från Kina.
EU-medlen är den första utbetalningen inom ramen för ett större stödlån till Ukraina, där 60 miljarder euro, motsvarande drygt 660 miljarder kronor, öronmärkts för vapenupphandlingar.
Natos nya siffror: Sverige på toppnivå. Dagens PS
Kina okej – i verkligheten
Kinas roll som leverantör till båda sidor i kriget blir därmed tydligare, och även att den i praktiken godkänns av EU och Ukraina.
Samtidigt som EU anklagat Kina för att vara ”den främsta möjliggöraren av Rysslands krig” mot Ukraina, som viktig vapenleverantör, medger EU i verkligheten att även Ukrainas vapenindustri är beroende av kinesiska komponenter.
Enligt villkoren för EU-lånet ska försvarsmateriel som köps in med EU-medel i huvudsak komma från EU-länder, Ukraina eller godkända partnerländer som Kanada.
Även andra allierade kan godkännas om de ingår ett säkerhetspartnerskap med EU, bidrar till programmet och ger ”betydande stöd” till Ukraina.
”Kina och Ryssland beredda skjuta ner Starlink”. Dagens PS
Principer – när det passar
Regelverket slår fast att vapeninköp inte får ”strida mot EU:s säkerhets- och försvarsintressen”.
Reglerna innehåller dock ett praktiskt undantag: får man inte tag i grejer från godkänt håll, så kan man ansöka hos EU om att få köpa dem någon annanstans.
Det är vad Ukraina nu gjort och då fått tillstånd att köpa drönardelar från Kina med EU-medel, hur udda det än kan låta.
