Sverige har anslutit sig till samarbetet med Frankrike kring kärnvapen – men presidentvalet nästa år kastar skuggor över detta.
Le Pen kan ta makten – över Sveriges kärnvapensamarbete
Ingen i svensk politik trodde på allvar att Donald Trump skulle komma tillbaka som USA:s president för en andra mandatperiod.
Det hade utan tvivel betydelse för det brådstörtade beslutet att söka medlemskap i Nato. Hade det handlat om att gå in i en militärallians med en extrem politiker som Trump som högsta hönset, hade definitivt en och annan svensk politiker tvekat.
Nu kan en likartad situation uppstå – och då handlar det om kärnvapen. Frankrike stärker och utökar sin roll som kärnvapenmakt, med det uttalade syftet att förstärka graden av avskräckning mot ryska angrepp.
”Sverige måste vara på sin vakt”: Varnar kring kryptovalutor och kärnvapen. Dagens PS
Tio länder ansluter sig
Planen, av president Emmanuel Macron kallad för ”framskjuten avskräckning”, innebär att franska Rafale-plan, kapabla att bära kärnvapen ska kunna placeras ut runt om i Europa.
Det övergripande målet är att skapa en ökad strategisk osäkerhet för Ryssland och, i nuläget, president Vladimir Putin.
Sedan Macron presenterade sin plan i mars har tio europeiska länder anslutit sig till det franska initiativet, i den enligt många naiva tron att kärnvapen ger ökad säkerhet.
De länder som har tackat ja är Storbritannien, Tyskland, Nederländerna, Belgien, Polen, Grekland, Finland, Norge, Sverige och Danmark.
De tre baltiska staterna, som är mest sårbara kontra Ryssland, ingår inte och Italien har tackat nej till att delta, påpekar WSJ.
Nära attack sedan AI trott fartyg bar kärnvapen. Dagens PS
”Livsviktiga intressen”
Enligt Frankrike kan kärnvapen komma till användning när nationens ”livsviktiga intressen” står på spel.
Dessa intressen stannar inte vid Frankrikes gränser, utan har även en europeisk dimension, menar president Macron.
”Kan vi tänka oss att våra närmaste partners skulle kunna hotas till sin existens utan att det påverkar våra egna livsviktiga intressen”, frågade Macron retoriskt när planen presenterades.
Macron meddelade även att Frankrike, som tros förfoga över cirka 290 operativa kärnstridsspetsar, vilket är en bråkdel av de amerikanska eller ryska arsenalerna, återigen ska börja tillverka kärnvapen, för första gången på årtionden.
USA-Iran: Nu skapas ny kärnvapenallians. Dagens PS
Putin-kramare kan vinna
Emmanuel Macron har varit principfast och kategorisk i sin attityd mot Ryssland och i sitt stöd för Ukraina.
Så gäller även hans attityd kring det nya kärnvapensamarbetet – och att Frankrike ändå behåller full kontroll över kärnvapnen har gjort konceptet acceptabelt för hela det politiska Frankrike, även för Marine Le Pens högerextrema parti.
Le Pen har gett ett vagt stöd för Macrons kärnvapensamarbete med allierade. Hon ligger just nu i täten inför presidentvalet i Frankrike 2027.
Men bedömare varnar för att Le Pen som president skulle minska kärnvapen-initiativets attraktionskraft och avskräckning, med tanke på hennes tidigare goda relationer med Putin, oklara finansiella samband med Ryssland och hennes partis generella skepsis mot europeiskt samarbete.
Krisen: Nu tar transporten 40 procent av priset för oljan. Dagens PS
”Förlust av trovärdighet”
”Problemet är att en president som Le Pen skulle innebära en förlust av trovärdighet på två fronter: dels när det gäller avskräckning mot Ryssland, och dels när det gäller att inge trygghet hos allierade”, säger Bruno Tertrais, expert på fransk kärnvapenpolitik och biträdande chef för stiftelsen för strategisk forskning i Paris.
En högt uppsatt företrädare för försvarssektorn i ett europeiskt partnerland instämmer hos WSJ.
Personen menar att både syftet, inriktningen och omfattningen av samarbetet med Frankrike skulle komma att granskas på nytt, både i Paris och bland de allierade, om Le Pen skulle komma till makten.
”Avgå eller leverera”: Finansministern pressas om försvaret. Dagens PS
