När F-35-programmet drabbas av kostnadsökningar står det klart att mindre nationer har få verktyg att möta prisjusteringarna – USA-Schweiz fallet är det tydligaste exemplet.
Sårbara kassakistor: USA höjde priset på stridsflygen – Schweiz maktlöst
Schweiz har nyligen tvingats till svåra överväganden efter att de amerikanska kostnaderna för de planerade stridsflygplanen har dragit iväg. Situationen väcker brännande frågor om hur hållbara grannländernas försvarsbudgetar egentligen är i ett läge där den globala ekonomiska pressen ökar.
USA drar i spakarna och prislappen stiger
Inköpet av avancerad krigsmateriel styrs av marknadskrafter som få europeiska stater kan påverka. När F-35-programmet belastas av ökade kostnader för underhåll, programvara och inflation blir konsekvenserna omedelbara för köparna. USA sätter spelreglerna och mindre länder saknar ofta förhandlingsutrymme när notan plötsligt skrivs om.
Det här visar hur sårbara nationella försvarsbudgetar är för internationella prissvängningar.
Det handlar inte bara om grundpriset per farkost utan om hela den livscyklerelaterade ekonomiska apparaten. När priserna justeras uppåt står köparna inför svåra val. Alternativen begränsas snabbt till att antingen skjuta till ytterligare skattemedel eller helt enkelt minska på volymen.
”Schweiz tvingades minska beställningen från 36 flygplan till 30 och begära ytterligare finansiering”, berättar finländska tidningen Helsingin Sanomat, som rapporterar om saken.
Schweiz tvingas till drastiska åtgärder
Schweiz valde det amerikanska F-35A-planet för flera år sedan med en uppskattad budget som grund. När de amerikanska kraven på ökade summor blev ett faktum stod det klart att landet inte kunde göra mycket åt saken, trots att man försäkrat att det fanns ett fast pris i uppgörelsen.
Detta visade sig inte stämma.
”Vi har inget fast pris, och det är ett problem”, sade den nuvarande försvarsminister Martin Pfister i en intervju med statliga public service-kanalen för radio och tv, SRF (Schweizer Radio und Fernsehen), i slutet av september
Utvecklingen blottlägger en grundläggande obalans i relationen mellan de stora globala vapenexportörerna och europeiska stater. Självständigheten i den inhemska försvarsplaneringen prövas hårt när externa leverantörer dikterar villkoren.
I det militärt neutrala Schweiz ifrågasätts nu behovet av förvärvet, framgår det.
Finland och den regionala sårbarheten
Även Finland, granne med Ryssland, har köpt samma typ av stridsplan och står inför liknande långsiktiga ekonomiska åtaganden. De skenande kostnaderna för F-35 sänder tydliga signaler till hela regionen om hur snabbt en försvarsbudget kan hamna under hård press.
När utgifterna för materiel ökar måste andra delar av försvaret stå till svars för finansieringen. Ändå anses Finland köp av världens bästa stridsflygplan vara mer motiverat än Schweiz. Dock ”kommer sannolikt att behöva utföras på flygplanet
, såsom uppgraderingen av Block 4, motorer och ny radar som överenskommits i upphandlingskontraktet”, framhåller Helsingin Sanomat och konstaterar att de svenska grannländernas försvarsbudgetar riskerar att tömmas på resurser när de globala materielkostnaderna drar iväg utan att köparna har något att sätta emot.
Gripen löser problemet för Kanada?
Frågan som nu väcks är hur länge de europeiska länderna klarar av att följa med i den amerikanska prisstegringen utan att den egna operativa förmågan tar skada.
Värt att notera i sammanhanget är att Kanada förra året meddelade att landet skulle se över sitt beslut om stridsflygplan. I Kanada har Gripen-stridsflygplanet från svenska Saab framträtt som ett alternativ.
