Amerikanska oljebolag har fördubblat sina vinster. Wall Street slår rekord. Samtidigt har Sveriges tillväxtprognos sänkts, bensinpriset stigit två kronor och Riksbanken tappat möjligheten att sänka räntan. Hundra dagar av krig har skapat en ny ekonomisk världsordning där energiproducenter vinner och energiimportörer förlorar.
USA tjänar miljarder på Irankriget. Svenska hushåll betalar notan
Shell rapporterade 6,92 miljarder dollar i kvartalsvinst. BP fördubblade till 3,2 miljarder. Amerikanska storbanker drog in sammanlagt 47,7 miljarder dollar under årets tre första månader.
S&P 500 har slagit nya all-time high mitt under pågående krig, enligt CNBC:s 100-dagarsanalys. Nasdaq har rusat 18,5 procent sedan den 28 februari. Sydkoreas Kospi har stigit 38 procent.
USA producerar sin egen olja. Sedan Hormuzsundet stängdes den 4 mars har landet ökat exporten och säljer energi till ett Europa som desperat behöver den.
Sverige köper.
Från begränsad till påtaglig
”Nu har vi gått från huvudscenariot begränsad påverkan till scenariot påtaglig påverkan på svensk ekonomi”, sa statsminister Ulf Kristersson när regeringen uppgraderade sin krisbedömning.
Siffrorna visar varför. EU-kommissionen har sänkt Sveriges tillväxtprognos till 1,8 procent, ned från 2,8 vid årets början. Riksbankens inflationsprognos har höjts från 0,9 till 1,5 procent. Konjunkturinstitutet räknar med att oljepriset ensamt pressar upp inflationen med 0,6 procentenheter.
Robert Boije, chefsekonom på SBAB, sammanfattar läget: ”Konflikten i Mellanöstern gör konjunkturuppgången i Sverige lite mer bräcklig, samtidigt som inflationsriskerna ökat.”
Styrräntan ligger kvar på 1,75 procent. De räntesänkningar många räknade med i år har skjutits på framtiden. Vill du binda om ditt bolån till lägre ränta får du vänta.
Två kronor mer per liter, och det syns överallt
Bensin kostade runt 15,50 kronor litern i februari. Nu ligger priset på 17,51 trots en tillfällig skattesänkning som kostar staten 1,64 miljarder kronor. Om konflikten fortsätter pekar prognoser mot 20 kronor för bensin och 24 för diesel.
Bränslet är bara det som syns på kvittot. Plastråvaror har stigit 40 till 70 procent för vissa material, enligt branschorganisationen IKEM.
”En prisuppgång på hyllorna kommer man nog se”, säger Henrik Oxfall på IKEM.
Det handlar om matförpackningar, byggmaterial, reservdelar. En flygresa till Medelhavet kostar runt 300 kronor mer tur och retur, enligt Ving. Ingen enskild prisökning slår hårt. Men tillsammans urholkar de köpkraften för varje hushåll som pendlar, handlar mat och bor i eget.
Finansminister Elisabeth Svantesson har beskrivit läget som allvarligt och sagt att regeringen vill undvika ransonering.
Börsen: två världar
Stockholmsbörsen föll 5 procent på åtta handelsdagar i krigets inledning. Amerikanska börser har rusat förbi. Investerare har bestämt att AI-boomen trumfar krig.
”Marknader och hela ekonomier som Sydkorea och Taiwan får uppgraderade tillväxtprognoser tack vare AI”, säger Toni Meadows, investeringschef på BRI Wealth Management, till CNBC.
Europa saknar den motorn. ”Europeiska aktier pressas hårdare eftersom stigande energikostnader slår direkt mot ekonomin”, säger Iain Barnes, investeringschef på Netwealth.
Men bilden är inte entydig. SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén har pekat på att Sverige har ett bättre utgångsläge än många andra europeiska länder.
En förklaring är skogsindustrin. Branschen exporterar för 185 miljarder kronor om året, sysselsätter 140 000 personer och är energisjälvförsörjande. Det ger en fördel som få andra europeiska industrier har.
”Vi är mindre känsliga för stigande energipriser än konkurrenter. Kriget kan ge svensk skogsindustri en relativ fördel”, säger Christian Nielsen, marknadsanalytiker på Skogsindustrierna.
Men det finns undantag. Energibolaget Orrön Energy rusade 8 procent på en dag i juni när resten av börsen föll och försvarsbolaget Saab är upp 28 procent sedan årsskiftet.
Tre hot som väntar i sommar
Det finns skäl att tro att det värsta inte är över.
Hormuzsundet är fortfarande stängt. Diesellagren sjunker mot kritiska nivåer. Raffinaderikapaciteten är ansträngd. Orkansäsongen i Mexikanska golfen har dragit igång.
”Om oljelagren fortsätter sjunka når de kritiska nivåer. Då är ett genombrott tillbaka över 100 dollar nära”, varnar Tamas Varga, analytiker på PVM Oil Associates.
Fredsförhandlingarna har kört fast. Iransk statsmedia hävdar att samtalen stoppats. Trump säger att de fortsätter.
Nästa vändpunkt kan komma snart. Trump har sagt att han vill fatta ett ”slutgiltigt beslut” om Iranavtalet. Vad det beslutet blir avgör om bensinen kostar 17 eller 22 kronor litern i september.
I USA spelar prisskillnaden mindre roll. Landet tjänar pengar oavsett.
I Sverige gör den skillnad. Mellan en konjunktur som återhämtar sig och en som fastnar. Mellan en riksbank som kan agera och en som förblir låst. Mellan en hushållsekonomi som andas och en som pressas ytterligare ett halvår.
