USA:s tidigare högste militära general CQ Brown riktar nu skarp offentlig kritik mot hur Vita huset hanterar försvarsmakten. Vi förklarar vad varningen handlar om, och hur det relaterar till Sverige.
Varningen: USA:s militär får inte bli en personlig armé
Dagens PS har följt hur Pentagon byter kompetens mot lydnad. CQ Brown är mer känd som generalen som sparkades som USA:s högste militär drygt en månad in i Donald Trumps andra mandatperiod.
I en essä i Foreign Affairs, skriven med två medförfattare inför fjärde juli, varnar CQ Brown för att skicka soldater på inrikesuppdrag med politiska motiv, exempelvis brottsbekämpning i städer, enligt WSJ. Brown är känd för en återhållsam ton och nämnde varken presidenten eller försvarsministern vid namn i essän.
Vad varningen handlar om
Brown menar att militären riskerar sin opolitiska roll och dras bort från sin stridsuppgift när den används för politiskt laddade uppdrag.
Han har också uttryckt oro för att Pentagon stryker officerare från befordringslistor och pressar erfarna chefer i pension, och konstaterade nyligen att det inte längre handlar om meriter.
Vita huset har motiverat truppinsatserna i bland annat Los Angeles, Washington och Chicago med att laglösheten måste bekämpas. Efter flera rättsliga bakslag avbröt administrationen försöken att sätta in nationalgardet i Chicago, Los Angeles och Portland, medan gardet fortfarande patrullerar i Washington.
Farorna för världen och allianserna
Riskerna stannar inte vid USA:s gränser. En militär som uppfattas lyda en ledare snarare än författningen försvagar förtroendet hos allierade. Allierade som redan oroas av att Washington drar med i Europa på makronivå med snabba kast och tvärdrag.
USA har beslutat att dra tillbaka omkring 5 000 soldater från Tyskland under de kommande 6 till 12 månaderna, enligt Pentagon. USA har även ställt in en planerad utplacering av Tomahawkrobotar i landet, enligt Financial Times.
Klassisk alliansteori talar om två rädslor: att bli övergiven och att bli indragen i partnerns krig. Européer fruktar nu det förra, enligt förre Nato-ambassadören Ivo Daalder. Följden blir att Europa rustar för egen förmåga medan alliansen försvagas inifrån. Det är en spricka som experter varnar kan knäcka Nato, samtidigt som motståndare som Ryssland kan uppmuntras.
Realtid har beskrivit hur Trump har varnat allierade.
Så skyddas Sverige
I Sverige finns flera spärrar mot att politiker politiserar försvaret. Utnämningar till statliga tjänster, inklusive höga officerare, ska enligt regeringsformen vila enbart på sakliga grunder som förtjänst och skicklighet, vilket gör rent lojalitetsbaserade utnämningar oförenliga med grundlagen.
Regeringsformen förbjuder också ministerstyre, alltså att en minister styr hur en myndighet avgör ett enskilt ärende. I fredstid har polisen våldsmonopol, och militären får inte användas för vanlig ordningshållning, enligt polislagen.
Försvarsmaktens stöd till polisen är snävt reglerat. Vid terrorismbekämpning krävs regeringens medgivande och insatsen sker under polisens ledning, enligt lagen om Försvarsmaktens stöd till polisen.
Att sätta in väpnad styrka kräver i regel riksdagsbeslut eller stöd i lag. Sedan skotten i Ådalen 1931 råder en stark återhållsamhet mot att rikta militär mot civila.
PS analys
Kärnan i Browns varning är att en militär som väljs för lojalitet i stället för skicklighet blir sämre på sitt egentliga jobb, att försvara landet, och att förtroendet både hemma och hos allierade tar skada på köpet.
För svensk del är läxan att de tråkiga, opolitiska spärrarna i regeringsformen är värda att vårda just för att de är tråkiga. De gör militären till statens verktyg, inte en enskild ledares.
Läs även: Ryssland satsar 578 miljarder på att jaga Starlink
Läs även: Skanska: Ny datacenterorder i USA – detta händer i bolaget nu
