9 av 10 medborgare i EU vill ha en mer samlad union för att möta globala kriser. Det visar en ny Eurobarometerundersökning. Nästan hälften av de tillfrågade säger också att de känner osäkerhet inför det rådande världsläget.
Rekordmånga vill ha ett starkare EU – här är varför
Undersökningen genomfördes samtidigt som konflikten mellan USA och Mellanöstern pågick, vilket parlamentet menar har satt sin prägel på resultaten och avslöjar en allmän spänning runt om i Europa.
Mer försvar och säkerhet
Enligt en talesperson för Europaparlamentet vill medborgarna framför allt se satsningar på försvar och säkerhet för att stärka unionens position i världen.
Ökat förtroende för EU
Trots den oroliga omvärlden fortsätter förtroendet för EU att öka. 74 procent av européerna anser att medlemskapet i unionen är fördelaktigt. Det är den högsta siffran någonsin, och fortsätter en trend som började 2013.
Och 3 av 4 efterlyser dessutom mer resurser för att hantera dagens globala utmaningar. Detta kommer att vara en central fråga när förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget (2028–2034) inleds.
Världsläget påverkar
Liknande undersökningar som gjorts visar återkommande att EU-medborgare vänder sig till unionen just när läget känns som mest osäkert.
När Ryssland invaderade Ukraina 2022 kom det till exempel ett liknande uppsving i stödet.
Säkerhet i antal
En annan orsak är att det känns säkrare att vara fler. Hot som konflikter, cyberangrepp eller handelskrig uppfattas som gränsöverskridande och då känns det tryggare att vara 27 samordnade länder än en enstaka nationalstat.
Ekonomisk osäkerhet
Fredsbevarande och säkerhet anges genomgående som de viktigaste skälen till att medlemskapet upplevs som fördelaktigt.
En annan faktor är ekonomisk osäkerhet. Oro för sämre levnadsstandard gör att man vill se gemensamma lösningar snarare än nationella.
Yngre mer EU-positiva
Generellt visar undersökningen att unga människor inom unionen har en mer positiva inställning än äldre generationer. Trots att de över lag är mindre politiskt engagerade har yngre högre förväntningar på den roll EU ska spela.
Bland de mellan 15 och 24 år säger 92 procent att de har en hög livskvalitet. Motsvarande siffror bland EU-medborgare över 55 år är 80 procent.
Påverkan på nationella val
En intressant fråga som får sitt svar under det närmaste året är om det minskade EU-motståndet kommer att påverka nationella val. Nästa år är det presidentval i Frankrike, och där har Nationella samlingens Jordan Bardella lovat att han kommer halvera landets nettobidrag till EU-budgeten om han vinner.
Det löftet, och liknande från partier i andra länder, ställs nu mot en opinion där stödet för EU-samarbete snarare stärks.
Fler länder på gång in
En annan utveckling som kan påverka attityden till unionen är att fler medlemsstater är på gång att väljas in. Senaste tillskottet var Kroatien år 2013. Ett par år senare blev 28 medlemsländer 27 när Brexit genomfördes
På kandidatlistan finns tio officiella eller potentiella kandidater. Flera av dem är inte omedelbart aktuella av olika nationella skäl. Till exempel Serbien, Georgien, Turkiet samt Bosnien Hercegovina. Däremot kan förhandlingar snart komma igång med Moldavien.
