Brittiska pensionärer har länge skyddats från nedskärningar. Men systemet med ”pensionärskommunismen” är hotat, skriver The Economist.
"Pensionärskommunismen kommer att falla"
”Vem ska dominera, och vem ska domineras?”
Så sammanfattade Vladimir Lenin politiken, enligt The Economist. I dagens Storbritannien är svaret, enligt tidskriftens analys, att pensionärerna dominerar och alla andra betalar.
Brittiska regeringar sedan 2010 prioriterat äldre väljare, enligt tidningen. Pensionerna har skyddats, förmånerna värnats, och pensionärsdrivna frågor som att lämna EU har kostat i princip all politisk kraft. Andra delar av den offentliga sektorn fått stå tillbaka.
”Åt var och en efter ålder”
The Economists kritik handlar också om rättvisa. När äldre har fått en starkare ekonomisk position blir det svårare att motivera att de ska skyddas från besparingar som andra grupper får bära.
”Från var och en efter förmåga, åt var och en efter ålder”, sammanfattar tidskriften systemets logik.
”När ålder väger tyngre än klass avgör demografin valresultaten. Stora generationer, som babyboomarna, utövade påtryckningar på regeringar genom valurnorna. När de gick i pension förvandlades Storbritannien till en diktatur styrd av pensionärerna.”
Men den ordningen kan snart falla, enligt The Economist.
En central stridsfråga är det brittiska trippellåset, som innebär att den statliga pensionen höjs med det högsta av inflationen, löneutvecklingen eller 2,5 procent. Premiärminister Andy Burnham har öppnat för en reform från 2030.
Sådana förändringar skulle kunna frigöra omkring 20 miljarder pund om året till 2040. Pengarna ska i stället kunna användas till äldreomsorg.
Tidskriften beskriver det som ett försök att rädda systemet genom att förändra det. Men reformen visar också hur svårt det blivit att hålla fast vid generösa pensionslöften när statsfinanserna pressas.
Växande trend i Sverige
Även i Sverige finns paralleller. Pensionärer har fått skattesänkningar, och fastighets-, arvs- och gåvoskatter är avskaffade. Deras bostäder har rusat i värde medan de kunnat få tillbaka pengar genom ränteavdrag. Unga kämpar med höga bostadspriser och krav på kontantinsats.
Än så länge är trenden med pensionärernas politiska makt växande i Sverige – vid valet 2026 gjorde personer som är 65 år eller äldre närmare 29 procent av samtliga röstberättigade svenska medborgare. Detta är en tydlig ökning från början av 2000-talet, då samma åldersgrupp stod för cirka 23 procent av väljarkåren. Men å andra sidan faller valdeltagandet bland 70+.
Pensionsmyndighetens analyser visar att den disponibla inkomsten har ökat för flera typfall av pensionärshushåll under senare år. Utvecklingen har bland annat drivits av skattesänkningar och höjda pensioner. Det gäller förstås inte alla äldre, och det svenska pensionssystemet skiljer sig från det brittiska.
Men tidskriftens poäng om Storbritannien gäller även för Sverige – om ”pensionärskommunismen” skulle falla kommer den att ersättas av någonting annat. Och då är frågan återigen den Lenin ställde: ”Vem ska dominera, och vem ska domineras?”
Läs mer: Din pension blir lägre än du tror – här är orsaken
Läs mer: Fängelse hotar ex-politiker – tog sin döda pappas pension: ”Varit så korkad”
Läs mer: De har miljoner på kontot – men vågar inte använda pengarna
