Notan för Irankriget skenar vidare och har landat på motsvarande minst 300 miljarder kronor. Det är kostnader som vanliga amerikanare kommer få dras med långt framöver.
Kostnaden för Irankriget skenar vidare – påverkar hela globala ekonomin

Visst, det finns vinnare och förlorare vid varje konflikt.
Vinnarna i Irankriget har hittills bland annat varit oljebolagen som har kammat hem större vinster.
BP har exempelvis mer än fördubblats sin vinst första kvartalet, till 3,2 miljarder dollar, efter vad man kallar en ”exceptionell” utveckling inom bolagets handel.
Samtidigt kommer det allt fler varningar gällande den globala ekonomin, ju längre Hormuzsundet hålls stängt.
Kriget drabbar människors ekonomi
Nu börjar det kännas i plånboken för människor globalt.
Stigande energipriser, ökade försvarsutgifter och nya störningar i globala leveranskedjor driver upp kostnaderna för både hushåll och företag
Dessutom sker det samtidigt som tillväxten bromsar in.
Ingen bra ekvation för den som trodde på stark tillväxt under 2026.
Kostnaden skenar fortsatt
Notan för kriget fortsätter att skena och det är ingen som riktigt verkar veta var den kommer landa, men den är redan uppe i minst motsvarande 300 miljarder kronor, eller över 29 miljarder dollar, enligt CNN.
Summan inkluderar inte de skador som har uppstått på amerikanska mål i Mellanöstern.
”Vi har helt enkelt ingen bra uppskattning just nu”, säger Jay Hurst som ansvarar för ekonomi och budget inom USA:s försvarsdepartement.
Trump anklagar Iran
Samtidigt förkastas Irans fredsförslag som ”skräp” av president Donald Trump, vilket fick oljepriset att öka ytterligare under tisdagen.
Trump klargör vidare att han inte tänker låta Iran tillverka en atombomb, så kriget har med andra ord inte någon lösning i sikte.
Det bådar inte gott för de amerikanska konsumenterna som får en betydligt dyrare vardag genom kriget, och där deras tålamod nu börjar tryta ordentligt vilket syns genom Trumps rekordlåga förtroendesiffror.

Julia Demaree Nikhinson/AP/TT)
Jämför med 70-talet
I USA steg inflationen till 3,8 procent i april, den högsta nivån på nästan tre år. Bensinpriserna har ökat kraftigt och även mat, transporter och flygresor har blivit dyrare. Många ekonomer jämför situationen med energikriserna på 1970-talet, enligt Washington Post.
De kommande veckorna är avgörande för vad som händer i Mellanöstern. Kommer kriget att trappas upp eller kommer länderna gemensamt fram till en långvarig lösning?
Vanliga människor följer noga utvecklingen – den kommer påverka hur mycket de får över i plånboken under resten av året.
Läs även:
Irankriget avslöjar USA:s svagheter – Kina ser en fallande supermakt. Dagens PS
Guld och silver: ”Efter Iran börjar uppgången igen”. Dagens PS





