Dagens PS

Svenskt spaningsplan bevakar ryska gränsen vid Svarta havet

På bild syns C-versionen av Gripen på Island tidigare i år då Sverige ansvarade för incidentberedskapen Nato Air Policing under februari-mars. (Foto: Magnus Hjalmarson Neideman SVD / TT)
På bild syns C-versionen av Gripen (inte Korpen) på Island tidigare i år då Sverige ansvarade för incidentberedskapen Nato Air Policing under februari-mars. (Foto: Magnus Hjalmarson Neideman SVD / TT)

Försvarsmaktens spaningsplan S 102B Korpen genomförde den 5 maj en utökad övervakningsinsats över västra och centrala Svarta havet med avfärd från Bukarests flygplats Henri Coandă. Det är tredje gången det sker.

Dagens PS har tidigare rapporterat om hur Sverige gör sin största upprustning sedan Kalla kriget och hur försvarsanslagen nu ska nå 3,5 procent av BNP till 2030. Flyginsatsen är ett tecken på att Sverige levererar på sitt löfte till NATO och sina allierade.

Tredje uppdraget på fem månader

Korpen har nu genomfört minst tre dokumenterade spaningsuppdrag över Svarta havet sedan december 2025. Under gårdagens uppdrag flög planet strukturerade mönster längs den rumänska kusten, vände sedan österut.

Rörelserna är typiska för signalspaning, kartläggning av elektroniska emissioner och registrering av sjörörelser i ett område under fortsatt militärt tryck.

Svenska försvarsbudgeten och Saab

Svenska försvarsbudgeten uppgår 2025 till 138 miljarder kronor, en ökning med 10 procent jämfört med föregående år. Korpenuppdrag av det här slaget finansieras inom den ramen, men signalerar också att Sverige nu förväntas bidra med konkret operativ förmåga, inte bara pengar.

Det är relevant för försvarsaktier. Ökade försvarsanslag har sedan tidigare pekats ut som ett direkt glädjebesked för Saab, vars orderingång har vuxit explosionsartat efter utbrottet av Ukrainakriget. 

NATO höjer nu kravet till 5 procent av BNP, nivåer som enligt historiker inte skådats sedan andra världskriget. Ju mer Sverige levererar operativt, desto svårare blir det politiskt att bromsa den kurvan.

PS analys

Att uppdraget utgick från Rumänien och täckte även det centrala Svarta havet visar att Sverige har fått ett bredare mandat. Vi är inte längre en Östersjöaktör som bidrar lite i periferin. Sverige tar plats i NATO:s tyngsta övervakningsstruktur.

För aktieägare i Saab och andra försvarsinriktade bolag, och de som följer försvarsbudgetens riktning, är det en signal värd att notera.

Läs även: Ryskt skuggfartyg i Östersjön – kaptenen gripen i Trelleborg

Läs även: ”Skyhammer”: Kriget föder en ny generation försvarsbolag

Mest lästa i kategorin