Forskare vid Leidens universitet har beräknat vad världens mest köpstarka konsumenter kostar planeten. Notan landar på upp till 57 000 miljarder kronor per år, mer än vad som krävs för att finansiera hela klimatet och naturvårdsåtaganden.
Rapport: De rikaste orsakar skador på klimatet för 57 000 miljarder kronor per år
De rikaste 10 procenten av världens konsumenter orsakar miljöskador för mellan 17 000 och 57 000 miljarder kronor per år. Det visar en ny studie publicerad i tidskriften Communications Sustainability.
Forskarna Inge Schrijver, Rutger Hoekstra och Paul Behrens vid Leidens universitet i Nederländerna har för första gången satt en prislapp på miljöskadorna från de mest resurskrävande konsumenterna, fördelade per land och person.
”Även om jag tycker det är obekvämt att sätta ett pris på miljön, eftersom naturens verkliga värde är oändligt, visar totala skador uttryckt i pengar storleken på både skadorna och ansvaret som vilar på de rikaste 10 procenten”, säger Inge Schrijver, en av studiens författare, i ett pressmeddelande från Leidens universitet.
Notan för klimatet per person
Omräknat per person landar den globala notan på mellan 23 000 och 75 000 kronor per år. Men skillnaderna mellan länder är enorma.
En amerikan i den rikaste tiondelen får en årlig nota på mellan 190 000 och 630 000 kronor. Det motsvarar 6 till 20 procent av inkomsten, eller 0,8 till 3 procent av förmögenheten.
I Indien är motsvarande siffra betydligt lägre: 4 100 till 14 000 kronor per person.
”Skillnaden i notan mellan länder speglar ojämlikheterna i konsumtion och utsläpp”, konstaterar forskarna i studien.
Biologisk mångfald kostar mest
Studien mäter fyra av nio så kallade planetära gränser: klimatförändring, biologisk mångfald, biokemiska cykler (kväve och fosfor) och sötvattenanvändning.
Den största posten är förlusten av biologisk mångfald, som står för 47 till 56 procent av den totala skadekostnaden. Klimatförändringarna svarar för 36 till 45 procent.
Forskarna använde data från 2017, det senaste året med globalt jämförbara siffror, och prissatte skadorna med hjälp av Environmental Prices Handbook 2024.
Mer än vad världen lovar i klimatpengar
Summan överstiger de internationella finansieringslöften som gjorts för klimat och biologisk mångfald. Enligt FN:s klimatmål ska världen mobilisera totalt 13 000 miljarder kronor per år till 2035 för att möta behovet av klimatfinansiering som fastställdes vid COP30.
Finansieringsgapet för att skydda biologisk mångfald uppskattas till cirka 7 000 miljarder kronor per år, enligt en rapport från Paulson Institute, The Nature Conservancy och Cornell University.
Även det lägsta estimatet i studien, 17 000 miljarder kronor, överstiger dessa siffror kombinerade.
”De rikaste 10 procenten är viktiga inte bara för att de orsakar mest skada, utan för att de har störst inflytande att minska den”, säger Paul Behrens, medförfattare och forskare vid Leidens universitet, i samma pressmeddelande.
Konservativa siffror på skadorna på klimatet
Forskarna betonar att beräkningarna troligen underskattar den verkliga kostnaden. Studien täcker bara fyra av nio planetära gränser. Dessutom exkluderas utsläpp kopplade till investeringar, som enligt studien kan motsvara ungefär hälften av höginkomsttagarnas totala utsläpp.
Över 60 procent av världens rikaste 10 procent bor i USA och EU. Mer än hälften av USA:s befolkning tillhör gruppen, liksom 40 till 45 procent av EU:s invånare.
Så ser det ut i Sverige
Även om den nya studien inte bryter ned siffror specifikt för Sverige visar data från Oxfam Sverige och Stockholm Environment Institute att mönstret gäller även här.
Sveriges rikaste 1 procent förbrukade sin årliga koldioxidbudget redan den 16 januari 2026. Den allra rikaste 0,1 procenten nådde taket redan den 4 januari. En person ur den rikaste procenten släpper ut 11 gånger mer koldioxid än någon ur den halva av befolkningen med lägst inkomst.
”Klimatkrisen sätter ett tak för vår konsumtion, och de rika slår igenom taket flera gånger om”, säger Astrid Nilsson Lewis, Oxfam Sverige.
Den rikaste procenten i Sverige äger 35,8 procent av den totala förmögenheten, enligt en granskning som Dagens PS nyligen publicerade. Sverige har den högsta förmögenhets-Gini-koefficienten i EU på 0,75.
Samtidigt rankar Sveriges rikaste klimatfrågan långt ner på sin prioriteringslista, efter ekonomi, lag och ordning, sjukvård och invandring.
”Farligt och ohållbart”
Frågan om hur de rikaste ska bära sitt miljöansvar debatteras intensivt. I programserien Ekdals perspektiv på Dagens PS beskrev Oxfams Suzanne Standfast Sveriges förmögenhetskoncentration som ”farlig och ohållbar”, medan nationalekonomen Daniel Waldenström hävdade att Sverige aldrig varit mer jämlikt.
I ett annat avsnitt diskuterade finansmannen Sven Hagströmer kapitalismens ”onda gen” och ifrågasatte om ens framgångsrika entreprenörer som Elon Musk kan motivera sina ersättningsnivåer.
I en debatt på Stockholms universitet som Realtid rapporterade om ställdes ekonomen Gabriel Zucmans förslag om en tvåprocentig global förmögenhetsskatt mot Waldenströms argument att tillväxt, inte omfördelning, är rätt väg framåt.
Världens miljardärer kontrollerar i dag cirka 16 procent av global BNP, upp från 3 procent på 1980-talet.
Forskarna i den nya studien höjer inte konkreta skattekrav, men pekar på att den beräknade skadenotan visar att de rikaste har ekonomiskt utrymme att agera.
Så påverkar det din plånbok
Debatten om klimatojämlikhet har direkta konsekvenser för privatekonomin. Reglering av höga utsläpp, vare sig det handlar om flygskatter, utsläppsrätter eller förmögenhetsskatter, riskerar att slå bredare än bara mot de allra rikaste.
Redan nu satsar den svenska regeringen miljarder på lägre bensinpriser snarare än klimatomställning, en prioritering som debatterats intensivt.
Parallellt varnar forskare för att extremväder kopplat till klimatförändringar redan kostar den globala ekonomin tiotusentals miljarder kronor per år, kostnader som ytterst bärs av skattebetalare och konsumenter.
