Tusen frivilliga grävde ner 2 000 par bomullskalsonger i schweizisk mark. De mest sönderätna kom upp ur privata trädgårdar, de helaste ur välklippta gräsmattor. Nu belönas forskarna med Ig Nobelpriset, och samma test går att göra i det egna trädgårdslandet.
2 000 nedgrävda kalsonger avslöjar jorden i din trädgård
Universitetet i Zürich och det federala jordbruksforskningsinstitutet Agroscope startade projektet Beweisstück Unterhose, ungefär bevisföremålet kalsongen, redan 2021.
Tusen frivilliga fick bomullskalsonger, tepåsar och en standardiserad instruktion.
Sammanlagt grävdes drygt 2 000 par kalsonger och 12 000 tepåsar ner på omkring 1 000 platser i hela Schweiz.
Efter två månader grävdes allt upp igen, fotograferades och skickades till laboratoriet tillsammans med ett jordprov.
Logiken är enkel. Ju mer liv i jorden, desto snabbare äter maskar, svampar och bakterier upp bomullen. En kalsong som kommer upp som en trasa är ett gott betyg. En som kommer upp hel är det inte.
Gräsmattan förlorar
Resultatet, publicerat i tidskriften Plants, People, Planet i slutet av augusti, ger en tydlig rangordning.
I privata trädgårdar var i snitt 58 procent av bomullen borta efter två månader. I gräsmattor stannade nedbrytningen på omkring 40 procent. Åkrar och ängar hamnade däremellan.
Den välklippta gräsmattan, grannskapets stolthet, visade sig alltså vara den fattigaste jorden av alla. Monokulturer av gräs runt hus och byggnader hade minst liv under ytan.
”Markanvändningen visade sig vara den viktigaste faktorn för hur snabbt kalsongerna bröts ner”, säger Franz Bender, som leder Agroscopes grupp för agroekologiska bedömningar, i ett pressmeddelande från universitetet.
Markanvändningen vägde till och med tyngre än de flesta uppmätta jordegenskaperna. Näringsnivåer, temperatur och fukt spelade också in. Kall och torr jord är en sömnig jord.
Ett förbehåll finns. Allt forskarna mätte förklarade bara 16,5 procent av skillnaderna mellan platserna. Kalsongen ger en första bild av jorden, inte ett facit.
Baksidan av den flitiga jorden
Snabb nedbrytning betyder mycket näring, och mycket näring i en villaträdgård kommer sällan från naturen. Halterna av fosfor, kväve och kalium var högre i privata trädgårdar, ett tydligt tecken på gödsling.
Schweiziska riktvärden anger 1,6 till 4,3 milligram växttillgänglig fosfor per kilo jord. Trädgårdarna låg i snitt på 13, och enstaka prover över 60.
”Maximal nedbrytning är inte önskvärd i alla ekosystem”, konstaterar Bender. Den som får upp trasor efter två månader kan alltså antingen ha en fantastisk jord eller en tung hand med gödselpåsen. Forskarnas råd till trädgårdsägaren är att fundera på om gödseln verkligen behövs.
Rådet ligger i tiden. Svenska lantbrukares kostnader hade redan i april ökat med omkring två miljarder kronor sedan årsskiftet, enligt LRF, till stor del på grund av dyrare gödsel och diesel. Bryssel vill nu att bönderna ska ta mer kväve ur stallgödsel i stället för ur importerad konstgödsel som fastnat i Hormuz.
Ig Nobelpris i Zürich
Den 3 september belönades Bender, UZH-professorn Marcel van der Heijden och kollegorna Atlant Bieri och Pia Viviani med Ig Nobelpriset i marklära, priset för forskning som först får folk att skratta och sedan tänka.
Motiveringen gäller teamets uppföljning, där 1 000 identiska par kalsonger grävdes ner i över 25 länder, men den schweiziska studien nämns uttryckligen i prisunderlaget. Ceremonin hölls för första gången på 35 år utanför USA, passande nog i Zürich.
”Vi vet inte mycket om jord. Men som tur är har vetenskapen försett oss med ett avancerat vetenskapligt instrument”, sa Bender på ceremonin, med syftning på de vita bomullskalsongerna.
Omkring 240 av de frivilliga står som medförfattare till den vetenskapliga artikeln. De fick dessutom resultatet av sin egen jordanalys, vilket är mer än de flesta villaägare någonsin får veta om marken de klipper.
Det EU vill mäta
Kalsongen mäter i grunden samma sak som EU nu kräver av medlemsländerna. Markövervakningsdirektivet, unionens första lag om jordhälsa, trädde i kraft den 16 december 2025. Länderna ska kartlägga markens fysiska, kemiska och biologiska tillstånd, från erosion och packning till förlust av kol och biologisk mångfald, och rapportera till kommissionen. Målet är frisk jord i hela EU till 2050.
I Sverige har Naturvårdsverket regeringens uppdrag att förbereda genomförandet. En delredovisning med förslag på markdistrikt och nya provtagningspunkter ska lämnas senast den 2 oktober i år. Direktivet ska vara svensk lag i december 2028.
Staten kommer alltså att göra med svensk åkermark vad schweizarna gjorde med kalsonger, fast med satelliter, laboratorier och betydligt fler blanketter.
Så gör du testet själv
Det behövs ett par kalsonger i bomull, en spade och två månaders tålamod. Gräv ner plagget cirka 30 centimeter djupt i trädgårdslandet, markera platsen och gräv upp det efter två månader.
I den schweiziska studien var ungefär hälften av tyget borta då. Mycket kvar betyder trött jord, eller en kall och torr säsong. Lite kvar betyder livlig jord, eller att gödseln varit i överkant. Den som gräver ner ett par nu får räkna med att novemberjorden är ungefär lika pigg som resten av landet.
Forskarnas recept för att få fart på marklivet är att hålla jorden täckt, tillföra kompost, variera vad som odlas och dra ner på mineralgödsel och bekämpningsmedel.
Den som just låtit värma upp jorden mot parkslide, numera med rutavdrag, gör nog klokt i att vänta ett tag med testet.
Gräsmattan får förbli vad den är. Grannarna ser bara ovansidan.
