Stockholm kan få Östersunds vintrar om havsströmssystemet AMOC i Atlanten kollapsar, enligt SMHI. Men en ny studie i Nature Geoscience visar att planeten som helhet blir varmare när strömmarna försvagas. Systemet fungerar som en ventil som styr hur mycket värme jorden gör sig av med.
Svagare Golfström kan ge Stockholm samma klimat som Östersund
Havsströmssystemet AMOC, där Golfströmmen ingår, är skälet till att Sverige har ett milt klimat trots sitt nordliga läge. Golfströmmen är bara den del som drivs av vindar och jordens rotation.
Det som kan försvagas är det större systemet, som drivs av skillnader i havets täthet. Enligt SMHI:s klimatläge visar observationer att AMOC har minskat i styrka sedan 2004, och en kollaps vid fortsatt uppvärmning går inte att utesluta.
”Om det skulle kollapsa nu då blir det kanske 3-5 grader kallare”, säger Torben Königk, klimatforskare på SMHI, i myndighetens podd.
”Stockholm kanske har en temperatur på vintern framför allt som Östersund och Östersund som Kiruna.”
På Island kan det handla om omkring 10 grader. Det vore enligt Königk stora förändringar i klimatet, samhället, infrastrukturen och landskapet.
Men det är kollapsscenariot. I de klimatmodeller som ligger till grund för FN:s klimatpanel försvagas AMOC med mellan 5 och 60 procent till år 2100, och i ingen av dem kollapsar systemet före sekelskiftet.
”I alla modeller ser det så ut att i Sverige vinner den uppvärmningen”, säger Königk. Sverige blir varmare, men långsammare än Kanada och Sibirien på samma breddgrad.
Gungbrädan som visade sig vara en ventil
Forskarna har länge beskrivit AMOC som en gungbräda mellan halvkloten. Varmt vatten förs norrut mot Europa, kyls av, sjunker och vänder tillbaka söderut på djupet.
Försvagas strömmarna blir det kallare i norra Europa och varmare på södra halvklotet. Summan av värmen på jorden är densamma.
Den bilden håller inte, enligt tio forskare från bland annat Oregon State University, Köpenhamns universitet och universitetet i Bern.
Deras studie i Nature Geoscience visar att strömsystemet i stället avgör hur mycket värme hela planeten behåller.
”AMOC fungerar som en värmeventil som styr planetens energibudget”, säger paleoklimatologen Christo Buizert vid Oregon State University, studiens huvudförfattare, i ett pressmeddelande.
Haven tar hela tiden upp värme från solen, mest i tropikerna. När AMOC är stark förs värmen till Nordatlanten och avges till atmosfären genom så kallad djupkonvektion. När strömmarna försvagas stängs konvektionen av. Bara ett tunt ytskikt i Nordatlanten kyls ner, medan resten av världshavet värms upp.
”Det är som om hela havet fungerar som en gigantisk hink med värme”, säger Buizert. AMOC är kranen som avgör hur mycket som får rinna ut.
Lika mycket som tio års utsläpp
Forskarna använde simuleringar från tre klimatmodeller som återskapar den senaste istidens abrupta klimatskiften, då AMOC slog om mellan starka och svaga lägen gång på gång.
Varje gång strömmarna försvagades ökade värmen i världshaven.
”Händelser med försvagad AMOC under den senaste istiden orsakade lika mycket uppvärmning som 25 ppm koldioxid skulle göra i dag. Det motsvarar ungefär tio års mänskliga utsläpp”, säger Buizert.
Östersjöis, skördar och vinterstormar
En nordisk rapport publicerad av Nordiska ministerrådet i februari, med forskare från bland annat SMHI, pekar ut avkylning av Nordatlanten och stigande havsnivåer i norra Europa som de mest robusta effekterna av en kollaps.
Sker den vid låg global uppvärmning skulle utbredd havsis i Östersjön göra vintersjöfarten svårare och dyrare, kortare odlingssäsonger, sen frost och vårflöden skulle sänka skördarna, och kraftigare vinterstormar skulle öka översvämningsrisken längs kusterna.
Sker försvagningen i stället i en värld som är 3 till 4 grader varmare är nettoavkylning på vintern osannolik i norra Europa, enligt rapporten, och somrarna blir sannolikt varmare än i dag.
”Även om AMOC:s framtid är osäker är risken för en snabb försvagning eller kollaps något vi måste ta på allvar, särskilt i Norden där konsekvenserna kan få stor påverkan på samhället”, säger René Navarro-Labastida, klimatforskare på SMHI och en av rapportens författare.
Redan i mars syntes tydliga tecken på förändring i havsströmmarna, och i fjol kom en forskarrapport om att systemet kan kollapsa under vår livstid.
Svenska forskare manar till lugn
Alla är inte lika oroade. När en holländsk modellstudie 2024 förutspådde extrem avkylning i Sverige kritiserade svenska forskare slutsatserna.
”Att hastigt dra slutsatser baserade på isolerade observationer, indirekta rekonstruktioner eller modellsimuleringar är inte bara riskabelt, det är direkt vilseledande”, sade oceanografen Léon Chafik vid Stockholms universitet till SVT.
Hans forskning visar att den nordiska grenen av Golfströmmen förstärks i en varmare värld.
Buizert lyfter själv ett liknande resultat. ”Vår forskning visar också att AMOC tenderar att vara mer stabil i en varmare värld, vilket tyder på att de här tippningspunkterna kanske inte inträffar i framtiden”, säger han.
Strömmarna försvagas med klimatförändringarna, men de kan återhämta sig. En oåterkallelig kollaps behöver inte ske.
Forskarna understryker att istidens klimat skiljer sig från dagens. Enorma mängder havsis drev de återkopplingar som fick AMOC att slå om, och i en varmare framtid kan Nordatlanten vara nästan isfri. Sedan istidens slut för 11 700 år sedan har systemet dessutom varit starkt.
Vad studien ändå slår fast är att frågan inte bara handlar om kallare vintrar i Sverige, utan om hur mycket värme jorden behåller. Buizert kallar det avgörande att reda ut om framtidens AMOC har mer än ett stabilt läge, eftersom det kan vara skillnaden mellan en tillfällig försvagning och en oåterkallelig kollaps.
