Kaspiska havet drar sig tillbaka i snabb takt. Nu har ännu en ö upptäckts där det tidigare fanns vatten. Men bakom det märkliga naturfenomenet döljer sig en växande ekonomisk kris som hotar oljeindustrin, internationella handelsvägar och hamnar i fem länder.
Kaspiska havet krymper – miljardinvesteringar hotas i många länder
En långsiktig minskning av vattennivåerna är dokumenterad genom satellitobservationer.
De stöds av hydrologisk och klimatforskning, som fått se havet minska sedan mitten av 1990-talet som vi redan berättat.
Ny ö i Kaspiska havet
En ny ö har dykt upp i Kaspiska havet, utanför Kazakstans kust. Upptäckten gjordes vid en flygundersökning och är det senaste tecknet på att världens största innanhav håller på att krympa.
Enligt Euronews har flera nya öar upptäckts under de senaste fyra till fem åren. Några är omkring en kilometer långa och upp till 300 meter breda.
Men de nya landmassorna är knappast någon ekonomisk tillgång. Tvärtom avslöjar de en utveckling som kan få stora konsekvenser för hela regionen.
Vattennivån har sjunkit 2,5 meter
Kaspiska havet omges av Kazakstan, Ryssland, Azerbajdzjan, Iran och Turkmenistan. Området är rikt på olja och naturgas och spelar en viktig roll för transporter mellan Asien och Europa.
Sedan 1996 har vattennivån i den kazakiska delen sjunkit med omkring 2,5 meter. I juli 2026 uppmättes den lägsta nivån hittills vid mätstationen på ön Kulaly.
Mellan 2000 och 2025 försvann omkring 16 400 kvadratkilometer vattenyta i den undersökta nordöstra delen av havet, enligt Kazakstans forskningsinstitut för Kaspiska havet.
Det motsvarar över fem gånger Gotlands yta.
Oljeindustrin drabbas
Den sjunkande vattennivån är redan ett problem för regionens energibolag.
Baird Maritime har rapporterat att oljehamnen Dubendi i Azerbajdzjan tvingats genomföra omfattande muddringsarbeten för att större tankfartyg fortfarande ska kunna komma igenom.
Under första halvåret 2025 minskade transporterna av olja och oljeprodukter genom terminalen från 880 000 till 810 000 ton jämfört med samma period året före.
Enligt hamnledningen bidrog det sjunkande vattenståndet till nedgången.
Forskare varnar dessutom för att viktiga oljeanläggningar i norra Kaspiska havet på sikt kan förlora sin tillgång till farbart vatten.
Handelsväg mellan Kina och Europa hotas
Problemen sträcker sig även utanför oljeindustrin.
Kaspiska havet är en central del av den så kallade mellersta transportkorridoren, transportleden som förbinder Kina och Centralasien med Europa via bland annat Kazakstan och Azerbajdzjan.
Enligt OECD har det sjunkande vattenståndet redan begränsat hur mycket last fartyg kan transportera från hamnen Aktau i Kazakstan.
När fartyg inte kan lastas fullt ökar kostnaden per transporterad container eller ton olja.
Forskning om hamnen visar att vissa fartyg endast kan utnyttja omkring 80 procent av sin lastkapacitet för att undvika grundstötning.
Klimatförändringarna förvärrar krisen
Bakom utvecklingen ligger bland annat stigande temperaturer som ökar avdunstningen. Även dammbyggen, bevattning och vattenuttag från floder som Volga påverkar tillflödet.
Enligt en vetenskaplig studie publicerad i Communications Earth & Environment kan en fortsatt kraftig sänkning av vattennivån få allvarliga konsekvenser för hamnar, raffinaderier och gasanläggningar.
FN:s miljöprogram UNEP varnar samtidigt för att miljontals människor i regionen kan påverkas när kustlinjen drar sig tillbaka.
Samarbete krävs
Vad är då lösningen?
Att samarbeta länderna emellan.
Vissa regionala initiativ är redan igång. Kazakstan har föreslagit ett mellanstatligt program för att bevara Kaspiska havets vattenresurser, medan de fem länderna också arbetar med en handlingsplan de närmaste tio åren.
”Effektiva lösningar är endast möjliga genom samordnade åtgärder från alla fem kaspiska stater”, uppger Kazakstans forskningsinstitut för Kaspiska havet.
Läs även:
