För över 2 000 år sedan byggde grekerna en maskin, av många ansedd som världens första dator, som kunde räkna ut solens och månens rörelser och förutse förmörkelser. Den så kallade Antikytheramekanismen bestod av fler än 30 kugghjul i brons och brukar beskrivas som världens första analoga dator. Det är ganska imponerande för en tid då större delen av Europa fortfarande försökte få ordning på sina vägar.
Antikens dator kunde förutse månförmörkelser
Skatten låg gömd i ett skeppsvrak
År 1901 hittade grekiska svampdykare ett romerskt skeppsvrak utanför ön Antikythera, mellan Kreta och det grekiska fastlandet.
Bland amforor och statyer låg en svårt korroderad klump av brons och trä. Ingen förstod först vad det var. Med tiden skulle fyndet bli ett av arkeologins mest studerade och gåtfulla föremål, skriver Euronews.
Mekanismen tros ha tillverkats någon gång mellan 150 och 100 före Kristus. Enligt en vanlig teori kan den ha byggts i någon av de korintiska kolonierna, möjligen i Syrakusa på Sicilien och i den vetenskapliga tradition som förknippas med Arkimedes.
Vem som faktiskt konstruerade den vet ingen.
Visade månfaser och förmörkelser
Inuti maskinen satt fler än 30 handdrivna kugghjul av brons. Tillsammans kunde de efterlikna solens och månens cykler och sannolikt även rörelserna hos de planeter som då var kända.
På framsidan fanns en liten kula, till hälften vit och till hälften svart, som visade månens aktuella fas. På baksidan satt flera urtavlor för olika astronomiska cykler.
En av dem följde Metons cykel på 19 år. En annan använde Saroscykeln, som gör det möjligt att beräkna när sol- och månförmörkelser återkommer. Där fanns även en kalender för de stora panhellenska idrottsspelen, inklusive de olympiska spelen.
Maskinen var alltså planetarium, kalender och astronomisk räknare i samma trälåda. En sorts antikens schweiziska armékniv, fast med 235-tandade kugghjul.
Vem gömde skatten? Arkeologiskt mysterium under Berlin
En medeltida skatt har hittats under Berlins äldsta marknadsplats. Fyndet av silvermynt från 1200-talet väcker frågor om vem som gömde dem och varför de
Röntgen avslöjade tekniken
Fyndet hade legat sönderbrutet och angripet av havet i omkring 2 000 år. Totalt har 82 fragment tagits till vara.
På 1950-talet började den brittiske fysikern och vetenskapshistorikern Derek de Solla Price undersöka dem systematiskt. Tillsammans med den grekiske kärnfysikern Charalampos Karakalos använde han röntgen- och gammastrålning för att se inuti mekanismen.
Forskarna hittade 27 bevarade kugghjul, några med 127 respektive 235 tänder. Precisionen var betydligt mer avancerad än vad många tidigare trott att antikens hantverkare klarade av.
I dag finns originalet på Nationella arkeologiska museet i Aten.
Men fungerade den verkligen?
Här blir historien mindre bekväm. Moderna rekonstruktioner visar att vissa visare kan ha gett ganska stora fel. Mars position kunde enligt en simulering avvika med upp till 38 grader.
Andra studier tyder på att mycket små tillverkningsfel kunde få kugghjulen att kärva eller slira. Det är därför fortfarande oklart om Antikytheramekanismen var ett praktiskt fungerande instrument eller snarare en avancerad modell av universum.
Oavsett vilket byggde någon för över 2 000 år sedan en mekanisk maskin som kunde räkna på himlakropparnas rörelser. Det tog sedan mänskligheten många sekler att komma tillbaka till samma nivå.
Var ute på vandring – snubblade över 1 500 år gammal klenod
Många är ute och njuter av naturen i Norge. Men för en person ute på tur slutade det med att han hittade en ovanlig guldklenod. En man som var ute och
