Island kan bli nästa land att gå med i EU – men först väntar ett val där folket ställs inför frågan om vad som är viktigast: Fisk eller euro?
Fisk eller euro? Frågorna som dominerar Islands EU-val
Den 29 augusti går islänningarna till valurnorna för att avgöra om landet ska återuppta förhandlingarna om ett EU-medlemskap.
Valdebatten handlar framför allt om ekonomi, fisk och nationellt självbestämmande, rapporterar Euronews.
”Islänningarna är delade mitt itu”, säger statsvetaren Eiríkur Bergmann vid Bifröst University till Euronews.
Hans bild är att debatten är splittrad mellan de ekonomiska fördelarna med euron och oron för vad ett EU-medlemskap skulle innebära för fiskenäringen.
Fiske 8 procent av BNP
Frågan om vem som ska kontrollera Islands fiskeresurser är en fråga som väger betydligt tyngre för många väljare än geopolitiken.
Fiskets betydelse för Islands ekonomi har minskat över tid, men sektorn stod fortfarande för omkring 8 procent av BNP under 2024 och är en av landets viktigaste exportnäringar. För många kustsamhällen är den dessutom den ekonomiska ryggraden.
Därför väcker EU gemensamma fiskeripolitik stor oro. Många inom näringen befarar att Island skulle förlora inflytande över fiskekvoter och förvaltningen av de rika fiskevattnen om landet blir medlem.
Island har i dag ett eget kvotsystem där fångstbegränsningar sätts utifrån vetenskapliga rekommendationer och fiskerättigheter fördelas mellan olika fartyg. Systemet ses av många som en framgång och något man vill skydda.
Även jordbruket oroas
Även jordbruket följer folkomröstningen noga. Islands lantbruk är starkt skyddat genom statliga stöd och särskilda regler som ska kompensera för det hårda klimatet och den begränsade hemmamarknaden.
Ett medlemskap skulle innebära att landet omfattas av EU gemensamma jordbrukspolitik, vilket många bönder fruktar kan förändra dagens system i grunden.
Euro lockar ja-sidan
Förespråkarna för ett EU-medlemskap lyfter framför allt de ekonomiska vinsterna. Ett framtida införande av euron skulle minska valutarisken, pressa inflation och räntor samt underlätta handeln med Europa.
OECD har också pekat på att den isländska ekonomin skulle kunna vinna på en stabilare valuta och lägre finansieringskostnader.
Inte en följd av Trump
Att folkomröstningen hålls just nu beror däremot inte på Donald Trumps uttalanden om Grönland eller det förändrade säkerhetsläget i Arktis.
”Beslutet fattades innan Donald Trumps andra mandatperiod och innan de senaste geopolitiska förändringarna. Säkerhetsfrågan var inte en del av beslutet, säger statsvetaren Eiríkur Bergmann till Euronews.
Anledningen till folkomröstningen är inrikespolitisk. Den tidigare konservativa regeringen stoppade EU-förhandlingarna 2013. Den nuvarande regeringen lovade att låta väljarna avgöra om processen ska återupptas när de vann valet 2024.
Läs mer: Island ska rösta om EU: ”Vi litar på folket”
Läs mer: Norges oro växer – kan bli ensamt nordiskt land utanför EU
Läs mer: Här vill flest börja om – och här ska du absolut inte packa flyttlådorna
