EU har fått extra tid att reformera sina beslutsregler sedan Ungern bytte regering i våras. Men flera avgörande val väntar de kommande åren, i länder där EU-kritiska partier leder opinionen. Om inget görs kan nästa land som väljer en unionsskeptisk regering få samma blockeringsmakt som Ungern utnyttjade.
EU:s tickande klocka: Experter varnar inför valvågen 2026–2027
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har förnyat sitt krav på att avskaffa enskilda länders vetorätt inom utrikespolitiken.
Hon vill istället se ett system med beslut där kvalificerad majoritet gäller.
Ungern blockerade regelbundet
Bakgrunden är att en enda regering, som Ungern under Viktor Orbán, kunnat blockera beslut om allt från Rysslandssanktioner till Ukrainastöd som övriga 26 medlemsländer stått bakom.
Under Orbáns 16 år vid makten använde han vetomöjligheten 21 gånger.
Flera val på gång
Anledningen till att frågan är akut just nu är den kommande valkalendern. Flera avgörande val äger rum i Europa fram till 2027, i länder där EU-kritiska eller nationalkonservativa partier redan leder eller ligger nära makten.
Mest uppmärksammat är det franska presidentvalet 2027. Marine Le Pens EU-kritiska parti Nationell samling toppar just nu opinionsmätningarna med runt 33 procent, medan president Macron har rekordlågt förtroende bland väljarna.
Allvarligt bakslag
Trots att det länge såg ut som om Le Pen inte skulle få ställa upp själv i valet kom nyligen andra besked. Att hon kan delta i valet ökar förstås chanserna för Nationell Samling att vinna.
Om partiet vinner skulle Frankrike, en av EU:s mest inflytelserika medlemmar, kunna få samma blockeringsmakt som Ungern haft under Orbán. Det skulle enligt experter kunna bli ett allvarligt bakslag för EU:s stöd till Ukraina och planerna på ett starkare gemensamt europeiskt försvar.
Tjeckien och Polen oroar
Frankrike är inte ensamt. I Tjeckien vann miljardären Andrej Babišs parti ANO valet i oktober 2025 och har sökt samarbete med Orbáns Fidesz, vilket väckt farhågor om en ny, EU-kritisk allians tillsammans med Slovakien.
I Polen valdes PiS-anknutne Karol Nawrocki till president 2025, en post med betydande makt att lägga in veto mot lagar och internationella avtal, vilket han redan använt för att blockera premiärminister Donald Tusks reformagenda.
Kreml och Washington stöttar
Det är viktigt att komma ihåg att inför det ungerska parlamentsvalet stöttades Orbán på sätt och vis av både USA och Ryssland.
Både Ryssland och USA:s Trumpadministration gynnas av ett splittrat EU: Ryssland genom en dokumenterad, långsiktig strategi för att försvaga unionen, och Trump-administrationen genom att en transaktionell utrikespolitik gynnas av att förhandla med enskilda länder snarare än ett enat block.
Majoritetsbeslut istället
Ett förslag från säkerhetsforskaren Guntram Wolff och ekonomerna Francesco Nicoli och Roel Beetsma, om ett nytt europeiskt säkerhetsfördrag är att beslut om försvar och säkerhet fattas med kvalificerad majoritet i stället för enhällighet.
Tanken är att en majoritet av medlemsländerna, representerande en tillräckligt stor andel av EU:s befolkning, ska kunna fatta bindande beslut om till exempel gemensam upphandling av vapensystem, finansiering av försvarsprojekt eller stöd till Ukraina, utan att ett enskilt land kan blockera hela processen.
Gradvis anpassning
Ett sådant fördrag skulle enligt förslaget kunna omfatta enbart de länder som vill gå med.
En modell som redan används inom andra delar av EU-samarbetet, som eurosamarbetet, snarare än att kräva att alla 27 medlemsländer ansluter sig samtidigt.
Lättare att förutse
Betydelsen för ett starkare EU ligger främst i förutsägbarheten. I dag kan ett enskilt lands regeringsskifte, som i fallet med Ungern under Orbán, plötsligt sätta stopp för beslut som resten av unionen redan enats om.
Som vi har sett blir det då svårt för EU att agera snabbt i krislägen eller hålla långsiktiga löften till exempelvis Ukraina.
Små länder hamnar i kläm
Samtidigt varnar kritiker, bland dem flera mindre medlemsländer, för att modellen riskerar att marginalisera länder som hamnar i minoritet i återkommande omröstningar.
Sverige är en av de här små länderna. Det betyder att vår position lutar mer mot enighet än majoritetsstyre. Men i frågor som Ukraina vill Sverige se större flexibilitet och snabbhet.
Snävt tidsfönster
Splittringen mellan medlemsländer är det som håller tillbaka reformförslagen. Men nu är tidsfönstret litet.
Lyckas inte EU stärka sin beslutsförmåga innan valen 2026 och 2027 avgörs, riskerar unionen enligt flera experter att hamna i precis samma situation som under Orbáns styre, fast med ett nytt land i förarsätet.
