Rysslands centralbankschef Elvira Nabiullina har inte synts offentligt på nästan tre veckor. Hon missade Putins eget räntemöte, årets viktigaste ekonomiforum och en branschkonferens. I dag, torsdag, väntas hon hålla presskonferens. Om hon dyker upp.
Ryska centralbankens chef försvunnen – i öppen konflikt med Kreml
Elvira Nabiullina, 62, har varit chef för Rysslands centralbank sedan 2013. Hon är den person som mer än någon annan hållit den ryska ekonomin flytande under kriget mot Ukraina. Tidningen Politico har beskrivit henne som ”den främsta teknokraten som håller Putins krigsmaskin igång”.
Men sedan slutet av maj har hon inte synts till.
Tre frånvaror som väcker frågor
Nabiullina uteblev från S:t Petersburgs internationella ekonomiska forum (SPIEF) den 4 juni, trots att hon stod med i det ursprungliga programmet för två paneler. Hon var också frånvarande vid finansmarknadsorganisationen NAUFOR:s konferens den 9 juni.
Mest anmärkningsvärt var att hon missade ett möte med Vladimir Putin den 10 juni. Ämnet var inflation och styrräntan, frågor som ligger i hjärtat av centralbankens uppdrag. Enligt den ryska nyhetsbyrån RIA Novosti deltog inga representanter från centralbanken vid mötet.
Centralbanken förklarade frånvaron med sjukdom. Kremls talesperson Dmitrij Peskov sa vid en presskonferens den 11 juni: ”Vi önskar henne ett snabbt tillfrisknande och hoppas att allt är helt i sin ordning. Folk blir sjuka ibland. Det bör inte vara grund för konspirationsteorier.” Citatet har rapporterats av den ryska statliga nyhetsbyrån TASS.
Det finns dock en alternativ förklaring till åtminstone den första frånvaron. Enligt en källa nära ett ryskt statsbolag som citeras av Moscow Times, deltog Nabiullina i begravningen av sin rådgivare Alexej Mozjin.
Han representerade Ryssland som exekutiv direktör vid Internationella valutafonden (IMF) mellan 1996 och 2024 och avled den 3 juni, dagen innan han skulle ha fyllt 70 år.
Men det förklarar inte de två veckor som följde.
Avgångsrykten och möjliga efterträdare
Frånvaron har eldat på spekulationer som går längre än sjukdom.
Telegramkanalen Mozjem Objasnit (”Vi kan förklara”) uppger, med hänvisning till anonyma källor, att Nabiullina har ställt villkor för sin fortsatta tjänstgöring.
Enligt deras rapportering är hon beredd att sitta kvar till mandatperiodens slut 2027, men bara om kriget inte eskalerar till gränsstängningar eller krigslagar. En källa formulerade det som att hon ”informerade chefen, sjukskrev sig och väntar på hans svar”. Uppgifterna är obekräftade av etablerade medier.
Den oberoende ryska affärssajten The Bell rapporterade redan i maj att namn på möjliga efterträdare cirkulerar.
Bland de som nämns finns Maxim Oresjkin, vice chef för presidentadministrationen, Pjotr Fradkov, chef för Promsvjazbank, och Andrej Kostin, chef för VTB. Enligt The Bells källor har dock ingen kandidat diskuterats på allvar ännu.
Nabiullinas nuvarande mandatperiod löper ut den 24 juni 2027. Rysk lag förhindrar en fjärde mandatperiod. Putin måste nominera en efterträdare senast i mars 2027.
Maktkamp om räntan och budgeten
Bakom frånvaron finns en allt djupare konflikt mellan centralbanken och Kreml. Ryssland befinner sig i en rävsax där valet står mellan att sänka räntan och riskera skenande inflation, eller behålla den och kväva tillväxten.
Den 10 juni, samma dag som Nabiullina var frånvarande, sade Putin vid ett ekonomimöte att åtgärderna mot inflationen redan ger resultat och att Ryssland ”har rätt att räkna med en sänkning av styrräntan”. Det rapporteras av nyhetsbyrån Interfax.
I det ryska maktsystemet uppfattas sådana uttalanden inte som lösa reflektioner. De ses som signaler om vilken kurs statsapparaten förväntas följa.
Problemet är att centralbanken under lång tid varnat för raka motsatsen. Nabiullina och hennes team har upprepade gånger pekat på att ökande krigsutgifter och budgetunderskott driver inflationen och begränsar utrymmet för räntesänkningar.
Styrräntan ligger på 14,5 procent efter en sänkning med 0,5 procentenheter i april, enligt centralbanken. Som jämförelse ligger Riksbankens styrränta på 1,75 procent.
Officiellt påstår centralbanken att inflationen ligger på 5,9 procent. Anders Olofsgård, biträdande chef på Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan, bedömer att den reella siffran snarare är runt 15 procent.
”En sådan inflation är inte omöjlig att hantera”, säger han till SvD. ”Men om den officiella siffran skulle stämma, skulle centralbankens styrränta inte behöva vara så hög.”
Bloomberg: Finanstjänstemän varnar Putin
Konflikten sträcker sig bortom centralbanken. Den 1 juni rapporterade Bloomberg att höga tjänstemän i finansdepartementet och centralbanken privat meddelat Putin att försvarsutgifterna blivit ohållbara.
Nyhetsbyrån beskrev det som ”det tydligaste tecknet på intern oenighet i Moskva sedan den fullskaliga invasionen inleddes”.
Siffrorna talar sitt tydliga språk. Budgetunderskottet uppgick till 5,9 biljoner rubel under årets fyra första månader. Det är cirka 50 procent högre än regeringens plan för hela 2026. Försvarsdepartementets underskott kan uppgå till tre biljoner rubel, motsvarande cirka 36 miljarder dollar.
Putins svar var att be finansdepartementet skära på annat och lämna försvarsbudgeten orörd.
Tillväxtprognosen för 2026 har sänkts från 1,3 till 0,4 procent. Under årets första kvartal stängde omkring 209 000 små och medelstora företag, enligt data från analysföretaget Kontur.Focus som rapporterats av Forbes Russia och Moscow Times. Det är en ökning med 9 procent jämfört med samma period förra året.
Bankerna pekas ut som svagaste länken
Generallöjtnant Thomas Nilsson, chef för den svenska militära underrättelsetjänsten Must, konstaterar i Financial Times att ”den ryska ekonomin kan bara hamna i ett av två scenarier: långsiktig nedgång eller en chock.
Oavsett vilket kommer de att fortsätta på en nedåtgående bana mot en finansiell katastrof”. Dagens PS har tidigare rapporterat om Must-chefens analys av att Putin kan sakna kunskap om hur illa det egentligen står till.
Ekonomen Anders Olofsgård pekar ut banksektorn som den största risken. Ryska experter har varnat för att en systemkollaps i bankerna kan vara närmare än många tror.
”Putin har personligen uppmanat oljebolagen att använda sina extraprofiter till att amortera på bankskulder. Det är ingenting man sett tidigare och i väst har det tolkats som att han har identifierat att det är i bankerna det mest kritiska händer”, säger Olofsgård till SvD.
Situationen förvärras av att staten tvingar bankerna att låna ut pengar till det militärindustriella komplexet till räntor långt under marknadsnivå. Ryska banker döljer problemlån för 2 400 miljarder rubel, rapporterar Realtid.
Trots det sade Peskov vid samma presskonferens den 11 juni att ”situationen i banksektorn är absolut stabil och under kontroll”, enligt TASS.
Presskonferens väntades i dag
I dag, torsdag den 19 juni, ska Nabiullina enligt centralbankens egen kommunikation hålla presskonferens efter ett styrelsemöte om penningpolitiken. Räntebeslutet väntas klockan 12:30 svensk tid, med presskonferens klockan 14.
Vid denna publicering 17.30 svensk tid hade ännu inget kommunicerats
Om Nabiullina dyker upp och vad hon säger om framtiden kan avslöja hur djup konflikten med Kreml verkligen är.
Den tidigare vice centralbankschefen Oleg Vjugin har beskrivit henne som en av få personer i Ryssland som kan säga sanningar som Putin inte vill höra.
”Elvira har ensamrätt att säga till presidenten vad han inte gillar. Hon kan tala öppet om läget och han accepterar det”, sade han till Bloomberg 2024.
Frågan nu är om den ensamrätten har återkallats.
Läs mer: Putins bankir i rävsax när krasch hotar ryska ekonomin Dagens PS
Läs mer: Rysslands centralbank erkänner: Något är fel i ekonomin Dagens PS
Läs mer: Ryssland sänker räntan när ekonomin säckar ihop Realtid
Läs mer: Sprickor i systemet: Så nära är Ryssland krasch 2026 Realtid
