EU lånar redan ut 90 miljarder euro till Ukraina. Nu konstaterar Sverige och tre andra medlemsländer att pengarna inte räcker. Blickarna riktas därför på nytt mot Rysslands frysta tillgångar.
90 miljarder räcker inte – Sverige vill åt Rysslands frysta pengar
Inom EU finns 210 miljarder euro i frysta ryska statstillgångar. Det är pengar som flera medlemsländer nu vill använda för att täcka Ukrainas växande behov.
Förra året försökte unionen använda tillgångarna för att finansiera stödet till Ukraina. Planen föll efter hårt motstånd och EU-länderna fick i stället enas om gemensam upplåning bakom ett lån på 90 miljarder euro.
Bara två månader efter den första utbetalningen är Rysslands pengar tillbaka på bordet, rapporterar Euronews.
Läs även: Lista: Här kostar 80 kvadrat 6,6 miljoner mindre än i Stockholm. Dagens PS
Sverige vill se nya alternativ
Sverige, Nederländerna, Spanien och Polen har skickat ett gemensamt brev till EU-kommissionen. Där uppmanas kommissionen att undersöka nya möjligheter att använda de frysta tillgångarna.
I brevet slår de fyra länderna fast att lånet på 90 miljarder euro inte kommer att räcka.
”Även om vi bör vara stolta över vad vi har åstadkommit har vi inte råd att slå oss till ro”, står det i brevet.
Länderna pekar på att krigets kostnader fortsätter att stiga samtidigt som Rysslands attacker fortsätter.
Ukraina saknar 23 miljarder euro
Utspelet kommer efter en ny varning från Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Landets försvarsdepartement står enligt honom inför ett underskott på 27 miljarder dollar, motsvarande omkring 23 miljarder euro.
För att täppa till hålet vill Zelenskyj antingen att EU tidigarelägger en del av utbetalningarna från det befintliga lånet eller börjar använda de ryska tillgångarna.
”Var dessa tillgångar än finns måste vi hitta ett rättvist sätt att använda dem för att skydda oss mot Rysslands krig”, sade han.
För Ukraina är principen enkel: Ryssland ska betala för det krig landet har startat.
Missa inte: Från 2 500 kronor till tömt konto – bluffen som drabbar tusentals svenskar. Dagens PS
Belgien sitter på större delen
Av de 210 miljarder euro som frysts inom EU finns 185 miljarder hos värdepapperscentralen Euroclear i Bryssel. Det gör Belgien till landet som får bära en stor del av risken om unionen går vidare.
Belgien vill därför ha ovillkorliga och obegränsade garantier från övriga medlemsländer innan landet accepterar ett nytt upplägg.
Premiärminister Bart De Wever har tidigare varnat för att användningen av pengarna kan uppfattas som en konfiskering av en annan stats tillgångar. Det skulle enligt honom kunna strida mot internationell rätt och dessutom försvåra framtida fredsförhandlingar.
”Det finns inga gratispengar i världen. De existerar helt enkelt inte”, sade De Wever under förra årets strid.
Belgien fick då stöd av bland annat Italien, Bulgarien och Malta.
Rädsla för flykt från euron
Motståndet handlar inte bara om juridik.
Euroclear har varnat för att ett ingrepp i de ryska tillgångarna kan få utländska investerare att lämna euroområdet. Företaget befinner sig dessutom i en rättslig konflikt med den ryska centralbanken.
Europeiska centralbanken har samtidigt avvisat tanken på att lova akut likviditet om upplägget skulle skapa finansiella problem.
Sedan förra årets misslyckande har alltså ganska lite förändrats. Enligt en högt uppsatt diplomat är det svårt att se hur ett nytt försök skulle lyckas när de juridiska hindren finns kvar.
De fyra länderna bakom brevet medger också att frågan är komplicerad. De presenterar ingen färdig modell, men betonar att inget enskilt land ska tvingas bära en oproportionerligt stor del av risken.
Läs också: Larmet inifrån Ryssland: Reserverna slut och bankerna tömda. Realtid
Ett nytt sätt att flytta miljarderna
Ett förslag som nu diskuteras är att flytta tillgångarna från Euroclear och privata banker till en särskild EU-ägd förvaltare.
Tanken är att riskerna då inte längre skulle samlas hos ett företag eller i ett enskilt medlemsland. Förespråkarna anser att flytten inte skulle innebära att pengarna konfiskeras.
Om banker och investerare skulle göra samma bedömning är betydligt mer osäkert.
EU står därför kvar i samma dilemma. Vissa länder vill behålla tillgångarna som ett tungt förhandlingskort inför framtida fredssamtal. Andra menar att pengarna måste användas nu för att se till att Ukraina över huvud taget når dit.
Sveriges linje är att tiden börjar bli knapp. Nästa år väntar viktiga val i bland annat Frankrike, Italien, Spanien och Polen. Därefter kan det bli ännu svårare att samla EU kring ett beslut.
Läs även: De diskuterar pension från 63 år – men Sverige går mot högre åldrar. E55
