Svenska cementkrisen kan sprida sig till hela Europa, då kontinentens största järnproducent LKAB kan tappa 80 procent av sin produktion – vilket i sin tur får stora effekter för hela industrin.

ANNONS

Under måndagen varnade statliga gruvbolaget LKAB för stora effekter på deras produktion om de inte längre kan få cement levererat från Cementa – vars fabrik i Slite på Gotland hotas av nedläggning efter att Mark- och miljööverdomstolen dömt ut Cementas ansökan om förlängt tillstånd att bryta kalk.

”Får inte ske”

Byggnadsindustrin har redan varnat om ”varselchock”, och LKAB varnar för att 50-80 procent av järnmalmsproduktionen kan falla bort om de inte har tillgång till cement som används till gruvgångar och schakt, vilket Dagens PS rapporterat om. Enligt Dagens industri är LKAB Cementas enskilt största kund.

”Det här får inte ske. Man kan inte ställa till med den här typen av dramatiska konsekvenser med så kort tidshorisont”, säger Niklas Johansson, kommunikationsdirektör på LKAB, till Di.

Konsekvenserna för svensk industri skulle bli enorma – utan järn från LKAB kommer SSAB inte kunna göra stål. Utan stål – produktionsstopp i fordonsindustrin med Volvo och Scania samt verkstadsindustrin där ABB, Sandvik, Atlas Copco, SKF med flera är beroende av stål, för att bara nämna några företag som skulle påverkas.

”Kan handla om tiotals miljoner jobb”

Men det är inte bara i Sverige det kan bli kris. LKAB är Europas överlägset största producent av järn med upp mot 80 procent av marknaden. Cementkrisen i Sverige skulle alltså slå mot hela Europas verkstadsindustri och järn- och stålpriserna skulle sannolikt skjuta i höjden i hela världen.

ANNONS
ANNONS

Författaren, krönikören och bloggaren Lars Wilderäng skriver på sin blogg cornucopia om vilka konsekvenser den svenska cementkrisen kan få i Europa och globalt. ”Det kan handla om tiotals miljoner med jobb och ett tvärstopp för den ekonomiska återhämtningen efter coronakrisen”, skriver han och spekulerar om regeringen kommer att gripa in – eller om det hela avgörs på EU-nivå.

”Vi får se om det måste till att EU:s ekonomi kraschar för att EU ska sätta tumskruvarna på den svenska regeringen”, skriver han.