En 12-årig pojke i Trollhättan bestämde sig 1980 för att lösa kärnkraftens problem. I dag lämnar bolaget Blykalla som han medgrundade in Sveriges första ansökan om kommersiell avancerad kärnkraft.
Historisk kärnkraftsansökan: Blykalla vill bygga sex nya reaktorer
Dagens PS berättar historien om Blykalla, professor Janne Wallenius och vad ansökan betyder för svenska energiinvesterare. Vi har täckt nyheter kring Blykalla i flera år och fortsätter bevaka deras resa framåt.
12-åringen som förändrar svensk energihistoria
Den pojken är i dag professor Janne Wallenius, medgrundare av Blykalla. Han fanns med i tack-talet när bolagets vd Jacob Stedman idag den 18 maj 2026 överlämnade Sveriges första ansökan om en kommersiell reaktorpark med avancerad kärnkraft till regeringen.
Sex blykylda SEALER-reaktorer med en sammanlagd effekt på 330 megawatt planeras i Norrsundet utanför Gävle. Anläggningen beräknas täcka elbehovet för runt 150 000 hushåll.
Ansökan som nu lämnats in är den konkreta utdelningen av decennier av forskning och de senaste årens kapitalrundor.
Från politisk debatt till global kapplöpning
Det Wallenius såg som tolvåring är i dag uppenbart för hela världen, menar Stedman.
”På bara tre år har kärnkraft gått från en politisk debatt till en fråga om global kapplöpning och vem som kan bygga snabbast”, sa han under pressträffen.
Elektrifiering, AI och ett globalt klimatåtagande som kräver planerbar, fossilfri el i massiv skala.
Stedman citerade OpenAI-grundaren Sam Altman:
Ett överflöd av intelligens kommer att kräva ett överflöd av energi.
Kärnkraftverket Three Mile Island startades nyligen upp igen, möjliggjort av ett tjugoårigt elavtal med Microsoft. Amazon, Google och Meta investerar alla i avancerad kärnkraft för att driva sina datacenter. I USA räknar man med att fyrdubbla kärnkraftskapaciteten de kommande 25 åren.
På politisk nivå är rörelsen lika tydlig. Vid COP28 lovade ett antal länder, däribland Sverige, att tillsammans tredubbla världens kärnkraftsflotta till 2050.
Sedan dess har ytterligare sexton länder anslutit sig. Världsbanken har upphävt sitt decennielånga finansieringsförbud mot kärnkraft. EU har klassat tekniken som hållbar, och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har kallat Europas utfasning av kärnkraft för ett strategiskt misstag.
Norrsundet: Strategiskt och politiskt
I Sverige är det nuvarande politiska klimatet det gynsammaste på decennier för ny kärnkraft. Lagändringar har möjliggjort just den ansökan som Blykalla nu lämnat in, och det finns enligt Stedman en solid riksdagsmajoritet för ny kärnkraft.
Den bilden delas av Studsvik, vars vd Karl Thedéen Dagens PS intervjuade i våras.
Norrsundet ligger på gränsen mellan elområdena SE2 och SE3, exakt där effektbalansen redan i dag är under press. Den planerade anläggningen väntas skapa 300 till 400 direkta arbetstillfällen i regionen.
Processen är dock lång. Ansökan till regeringen är bara startskottet. Gävle kommun har vetorätt och måste säga ja. Strålsäkerhetsmyndigheten och Mark- och miljödomstolen ska också godkänna. Tidplanen för en färdig anläggning pekar mot den första halvan av 2030-talet om allt faller på plats.
ESAB tar kärnkraften från labb till fabrik
Parallellt med ansökan har Blykalla tecknat ett Joint Development Agreement med svetsjätten ESAB, ytterligare ett industribolag med starkt svenskt arv. Avtalet rör industrialisering av Blykallas egenutvecklade aluminiumbildande stållegeringar, AFS, som ska hålla reaktorinnanmätena korrosionsfria i miljöer med smält bly.
Blykallas marknadschef Alexandra Teorell kommenterar samarbetet:
Samarbetet flyttar kärnkraftstekniken från labbmiljö till fabrik och kortar därmed tidslinjen för driftsättning av nästa generations reaktorer.
Det är ett steg som tidigare saknats i tidslinjen och som analytiker bör notera. Serieproduktion av reaktorkomponenter är det som historiskt har bromsat upp SMR-projekt globalt.
Samarbete med Oklo för upp till 200 miljoner
Tidigare under 2025 meddelade Blykalla ett utökat strategiskt partnerskap med det börsnoterade amerikanska kärnkraftsbolaget Oklo, vars reaktorpilotprojekt är godkänt av det amerikanska energidepartementet.
Satsningen innebär planerade investeringar och ingenjörsresurser i storleksordningen 100 till 200 miljoner dollar, cirka 940 till 1 880 miljoner kronor, samt 30 till 40 ingenjörer.
Det är en av de tyngsta amerikanska satsningarna från ett svenskt kärnkraftsbolag i modern tid.
PS analys
Berättelsen om Janne Wallenius och hans beslut som tolvåring är mer än en anekdot. Den illustrerar något centralt om Blykallas konkurrensfördel: Tekniken bygger på 25 till 40 års sammanhängande svensk forskning, inte på nyligen hopskrapat kapital och köpt kompetens. Det är svårt att kopiera.
Vad som nu avgör huruvida Blykalla verkligen realiserar sin potential är tre saker: att Gävle kommun säger ja, att den politiska kärnkraftsmajoriteten håller även efter nästa val, och att ESAB-samarbetet faktiskt levererar den industriella skalning som utlovats.
Faller alla tre på plats är Blykalla inte bara ett energibolag utan ett potentiellt exportcase för Sverige inom fjärde generationens reaktorteknik. Faller något av dem är tidslinjen mot 2030-talet osäker.
Läs även: Havsbaserade datacenter – ”Inte längre science fiction”
Läs även: Intervju om Northvoltfallet med författaren Gunnar Lindstedt
