Dagens PS

AI-boomen dammsuger världen på energi – Sverige mitt i dragkampen

Datacenter
Nya siffror visar hur AI-utvecklingen och behovet av energi riskerar att bli en flaskhals för både teknikbolag och samhällen. (Foto: Canva)

Google, Meta och Microsoft bygger egna gaskraftverk i rekordfart för att få energi till sina AI-datacenter. Beställningarna har slagit 25-årsrekord. Resten av världen får stå utan. I Sverige har ansökningar om nya datacenter redan passerat vad fem kärnkraftsreaktorer kan leverera.

Techbolagen spenderar hundratals miljarder på att bygga datacenter. De behöver gigantiska mängder el. Men lösningen är varken sol eller vind. Den är naturgas.

Beställningarna av gasturbiner nådde 130 gigawatt under 2025, den högsta nivån på 25 år och den näst högsta som någonsin uppmätts. Det visar Internationella energiorganet IEA:s rapport World Energy Investment 2026.

Drivkraften heter AI.

Techbolagen har slutat vänta

Elnäten hänger inte med. Tillstånd tar år. Så nu bygger amerikanska techbolag egna gaskraftverk direkt vid sina datacenter, så kallad ”captive power”.

I USA beställdes gasturbiner för egen kraftproduktion vid datacenter och andra anläggningar för 28 miljarder dollar under 2025. Enbart datacenterrelaterade beställningar stod för 14 miljarder dollar, motsvarande 21 procent av landets samtliga turbinbeställningar.

Under första kvartalet 2026 gick det ännu längre. Beställningarna av gasturbiner till privata datacenter överträffade dem som gick till hela det amerikanska elnätet.

Större behov av energi än de flesta länder

Om datacenter vore ett eget land skulle de vara den näst största köparen av gasturbiner i världen, mätt i ordervärde från Q1 2025 till Q1 2026. De fem största techbolagens investeringar överträffar nu de globala investeringarna i olje- och gasproduktion, enligt IEA:s rapport Energy and AI.

Totalt pumpades 105 miljarder dollar in i energiinfrastruktur kopplad till datacenter som slukar allt mer el under 2025. Mer än vad som investerades i hela Afrikas energisektor samma år.

Det byggs fler och fler datacenter runt om i världen för att mätta AI-utvecklingens behov. (Foto: Ty ONeil /AP/TT).

Elnätsoperatörer i Texas har fått in anslutningsförfrågningar från datacenter på 180 gigawatt. Dubbelt så mycket som världens samlade datacenterkapacitet i dag.

Kina fick noll turbiner

Den enorma efterfrågan från USA och Mellanöstern gör att turbinerna tar slut. Leveranstiderna är nu flera år.

Kina registrerade noll gasturbinbeställningar under första kvartalet 2026. Det har inte hänt sedan 1998. Danmark har stoppat nya datacenter av energisäkerhetsskäl. Utvecklingsländer som planerat gaskraftverk för sin växande befolkning riskerar att stå helt utan leveranser.

Datacenter driver hälften av ny elefterfrågan i USA. Länder utan Silicon Valleys köpkraft hamnar sist i kön.

Löften om grön energi möter fossil verklighet

Alla stora techbolag har ambitiösa klimatmål. Google ska vara koldioxidfritt. Microsoft ska vara koldioxidnegativt. Meta undersöker el från rymden. Men verkligheten ser annorlunda ut.

Techbolagen stod för 40 procent av alla företags elinköpsavtal globalt under 2025. De hävdar att de köper grön el. I praktiken installerar de gaskraftverk som primär strömkälla i väntan på nätanslutning.

Bilar passerar genom en park med solpaneler som utvinner solenergi utanför Strängnäs. (Foto: Fredrik Sandberg / TT)

Trots att solel aldrig varit billigare vinner gasen. USA investerar nu mer i fossil kraftproduktion än Kina, till stor del drivet av AI-sektorns energibehov, enligt en analys från Carbon Brief.

IEA beskriver gaskraftverken som en ”bridge to power”, en tillfällig lösning medan datacentren väntar på nätkapacitet.

Men hälften av den tillkommande elförbrukningen fram till 2030 väntas mötas av naturgas och andra fossila källor, enligt IEA:s rapport Energy and AI. Begreppet brygga förutsätter att den andra sidan finns. Det är inte säkert.

Sverige mitt i dragkampen

Den globala trenden har redan nått Sverige. Landet är Europas snabbast växande datacentermarknad med åtta stora anläggningar under byggnation, från Gävle till Stockholm. Microsoft satsar 33,7 miljarder kronor på AI-infrastruktur här.

Men elen räcker inte.

Svenska kraftnät har höjt sina prognoser kraftigt. Elförbrukningen kan mer än fördubblas till 2045. Nätoperatören varnar för att datacenter vill ha all ledig kapacitet i systemet.

Sveriges elförbrukning står inför en dramatisk förändring med risk för ännu högre elpriser. (Foto: Johan Nilsson/TT)

Norra Sveriges historiska fördel med billig och stabil el riskerar att försvinna när datacenter konkurrerar om överskottet. Priserna i norr väntas närma sig nivåerna i söder.

Sverige har dock ett trumfkort som USA saknar. Medan amerikanska techbolag tvingas bygga gaskraftverk erbjuder Sverige i princip fossilfri el.

Blykalla, Evroc och Studsvik planerar dessutom att bygga landets första kärnkraftsdrivna datacenter i Nyköping. En byggansökan väntas under 2026.

Frågan är om elnätet hinner byggas ut och om svenska hushåll är beredda att dela sin billiga el med världens techgiganter?

Turbinbolagen skördar miljarderna

Mitt i kaoset finns tydliga vinnare. Siemens Energy och GE Vernova, världens två största gasturbintillverkare, hade en samlad orderbok på 169 miljarder dollar under första kvartalet 2026. GE Vernovas orderingång steg 52 procent under 2025 till 32,8 miljarder dollar.

Avkastningen på investerat kapital för turbintillverkarna ökade med 15 procentenheter på ett enda år, enligt IEA.

Globalt investeras 2 200 miljarder dollar i ren energi under 2026. Elnäten byggs ut för 550 miljarder. Batterilagring passerar 100 miljarder för första gången.

Det innebär att den fossila omställningen är verklig. Men AI-boomen har skapat ett nytt fossilt beroende mitt i den.

Paradoxalt nog finansierat av samma bolag som lovat att leda den gröna omställningen. Med konsekvenser som sträcker sig från kraftnäten i Texas till våra svenska elräkningar.

Mest lästa i kategorin