Solkraft har aldrig varit billigare. Redan 2032 spås solel nu gå om samtliga andra kraftslag och bli världens största elkälla. Trots den gröna omställningen gynnas ändå gaskraften.
Solel billigare och större än någonsin – ändå vinner gas
Bakom skiftet ligger massiv överkapacitet i tillverkningen, tekniksprång och fallande modulpriser. Rapporten, BloombergNEF:s New Energy Outlook 2026, går igenom hur flera nutida händelser driver på utvecklingen.
Det är dels flera energichocker på rad som påverkar: pandemin, kriget i Ukraina och senast Irankriget. Alla har de var och en eller tillsammans fått allt fler länder att vilja minska beroendet av importerade fossila bränslen.
Dagens PS har länge bevakat hur solenergin tar över energimixen, från Japans solcellsring i rymden till storskalig markbaserad utbyggnad. Bloombergs rapport styrker utvecklingen som vi tidigare rapporterat om.
Den dolda mekanismen
Elektrifieringen står för ungefär två tredjedelar av all ny energiefterfrågan fram till 2050, men naturgas svarar för en fjärdedel. När kolkraften halveras till 2050 är det inte bara sol och batterier som behöver stärka upp.
Gas kliver in också in som flexibel balanskraft. Rapporten konstaterar att just skiftet från kol till förnybart, batterier och gas bidrar mest till att kapa koldioxidutsläppen, samtidigt som det lyfter gasanvändningen. Omställningen blir alltså en framgångsfaktor för gasen.
I Kina faller kolets andel av elproduktionen från drygt hälften i dag till några få procent 2050, medan batterilagringen enligt rapporten sjuttonfaldigas till 3,8 terawatt.
Datacenter, elbilar och befolkningstillväxt står bakom
Drivkraften är ett elbehov som rusar. Den globala elanvändningen har mer än fördubblats sedan 2000 och väntas öka ytterligare 29 procent till 2035 och 69 procent till 2050.
Datacenter hör till de snabbast växande lasterna och väntas mer än fördubbla sin elförbrukning till 2050, till runt 3,6 procent av världens totala användning. Även elbilar och en bredare elektrifiering av industri och byggnader växer, påeldat av ökad befolkningstillväxt.
Vad det betyder för Sverige
För svensk del är energisäkerheten central. Rapporten menar att EU, som i dag lägger drygt 2 procent av BNP på energiimport, snabbt kan minska den sårbarheten med billig inhemsk el.
Sverige producerar redan stora mängder fossilfri el och är nettoexportör, men priset på vår el sätts i hög grad av kontinentens behov. När europeisk kol fasas ut och ersätts av sol, vind, batterier och gas blir gasprisets rörelser avgörande för vad svenska hushåll och industrier betalar.
Att den amerikanska gasvågen, som Realtid rapporterat om, pressar ned europeiska gaspriser slår därför direkt in på svenska elräkningar. Den globala omställningsinvesteringen nådde rekordhöga 2 300 miljarder dollar 2025, enligt Bloomberg, vilket motsvarar cirka 21 685 miljarder kronor.
Läs även: Nordtech: Teckna eller inte teckna vid noteringen?
Läs även: Saab: 1 000-miljardersbråket mellan konkurrenter ger unik chans
