Samarbetet mellan Kina och Ryssland har setts som en nödvändig räddningsplanka för Moskva efter invasionen av Ukraina. Men färska siffror pekar på ett tydligt trendbrott.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.

Samarbetet mellan Kina och Ryssland har setts som en nödvändig räddningsplanka för Moskva efter invasionen av Ukraina. Men färska siffror pekar på ett tydligt trendbrott.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Efter två år av explosiv tillväxt backar Kinas export till Ryssland med över 16 procent på årsbasis. Den totala handeln mellan länderna har fallit i augusti – det största tappet i handeln sedan februari i år.
Vad ligger bakom avmattningen, och hur påverkas balansen mellan öst och väst?
Att exporten minskar just nu handlar i första hand om att volymerna redan skjutit i höjden, menar Edvard Lundkvist, redaktionschef på Dagens PS.
Dessutom har den ryska ekonomin börjat hacka rejält. Inflationen stiger, konsumtionen minskar och efterfrågan på kinesiska produkter mattas av. Marknaden är med andra ord nära mättad, åtminstone tillfälligt.
Västvärldens hårda sanktionspaket har gjort Ryssland allt mer beroende av alternativa handelsvägar. Kina – tillsammans med länder som Indien och Turkiet – har snabbt fyllt tomrummet.
”Sanktionerna skapade nästan förutsättningarna för att handeln mellan Kina och Ryssland skulle explodera”, säger Edvard Lundkvist.
Kina har såväl teknologin som industrikapaciteten Ryssland behöver, och i takt med att EU och USA slutit sina dörrar har de östliga banden stärkts.
Samtidigt är utvecklingen ett tecken på en bredare geopolitisk omställning, där Kina och Ryssland försöker bryta sig loss från västs dominans över världshandeln.
”Många trodde att Rysslands ekonomi skulle kollapsa utan väst. Men genom att vända sig österut har landet lyckats hålla sig över ytan – i alla fall hittills”, säger Lundkvist.
Nu hotar dock inhemska problem att sätta stopp för det ryska ekonomiska undret. Minskad efterfrågan på varor från Kina, kraftig inflation och höjda räntor skakar om marknaden.
ANNONS
Aktiekurserna kan stiga trots att hushållen håller hårdare i plånboken och företagen drar ned. Förklaringen finns i marknadens blick på framtiden. Bolagens vinstutsikter och ränteläget väger tungt. Börsen är ingen direkt spegel av hur ekonomin mår just nu. Aktiekurserna påverkas framför allt av vad investerare tror om bolagens framtida vinster och tillväxt. ”Det man ska …
USA betalade drygt 1 000 miljarder dollar i ränta på statsskulden under budgetåret som slutade i september, mer än landet lade på sitt försvar. Christian Ploog, börsexpert på Dagens PS, menar att svenska hushåll ska följa hur marknaden tar emot USA:s växande lån, eftersom de amerikanska räntorna är en referens för räntorna här. I en …
Kronan har gått sämst av de stora valutorna mot dollarn i år. För svenska sparare i amerikanska aktier har kronfallet lyft börsuppgången från 11,9 till 20,3 procent, ett år efter att kronrallyt åt upp hela vinsten. Enligt Bloombergs veckovisa sammanställning har kronan backat 7,12 procent mot dollarn hittills i år, medan euron och danska kronan …
Ju högre förväntningarna på AI-bolagen blir, desto mindre krävs för att kurserna ska falla, säger Christian Ploog. Hos Avanza och Nordnet finns 215 511 svenskar som äger Nvidia, och ännu fler har aktien i sina globalfonder. AI har blivit en av de starkaste drivkrafterna på börsen, och investerarna räknar med kraftigt stigande vinster i bolagen …
Nya krogar vid Slussen har gett lika många krogstolar som i hela Gamla stan, enligt Perfect Weekends redaktör Viggo Cavling. Det var på Mälarterrassen som Urban Italian Groups Villa Valentina, Napolyon Sürers Brasserie Astrid och Tommy Myllymäkis Liv öppnade i maj, efter ett år då Slussen lockat stjärnkockarna till fastighetsägaren Atrium Ljungbergs nya lokaler. ”Bara …