Vem ärver egentligen? Många svenskar missförstår arvsordningen 

Tre olika arvsklasser

I Sverige delas arvingar in i tre arvsklasser. 

I den första finns den avlidnes barn och deras efterkommande. Finns inga barn går arvet vidare till den andra arvsklassen, som består av föräldrar, syskon och syskonbarn. Först om även dessa saknas blir den tredje arvsklassen aktuell, där far- och morföräldrar samt deras barn ingår. 

Finns det ingen arvinge i någon av dessa går arvet inte vidare till släkten i största allmänhet. I stället tillfaller tillgångarna Allmänna arvsfonden.

”Enligt lag är det enbart personer i de tre så kallade arvsklasserna som ärver. Mer avlägsna släktingar kan bara ärva om man skrivit in dem i ett testamente. Annars går arvet till Allmänna arvsfonden”, säger Larsson. 

Gifta par ärver varandra – oftast..

I praktiken är det dock ofta den efterlevande maken eller makan som ärver först, skriver E55. 

Om den avlidne var gift och hade gemensamma barn går arvet i första hand till den efterlevande maken med fri förfoganderätt. 

Barnen har då efterarvsrätt och får ut sitt arv först när även den andra föräldern har gått bort.

Regeln om att den efterlevande maken ärver först gäller dock bara när makarna har gemensamma barn. Finns det barn som inte är gemensamma har de rätt att få ut sitt arv direkt.

Sambor står helt utan skydd

Till skillnad från gifta har sambor ingen automatisk arvsrätt – oavsett hur länge relationen varat.

“Jag har varit med om sorgliga fall där det har saknats ett testamente och där arvet har gått till Allmänna arvsfonden, trots att den avlidne har haft en sambo i 30-40 år”, säger Arne Larsson till Privata Affärer. 

Vill man att sambon ska ärva måste det stå i ett testamente.

Läs även: Sanningen bakom ditt kommande arv – kan gå upp i rök. Dagens PS

Utredarna vill ändra lagen 

Samtidigt pågår ett arbete för att stärka sambors ställning vid dödsfall – det har Dagens PS skrivit om tidigare. 

En statlig utredning har föreslagit att sambor med gemensamma barn ska kunna ärva varandra på ett sätt som liknar gifta par. 

Sambor kan redan i dag skriva testamente till varandra. Gemensamma barn har dock rätt att kräva ut sin laglott direkt. En statlig utredning föreslår nu att sambor med gemensamma barn ska få ett starkare efterlevandeskydd, där barnens arv – likt för gifta – skjuts upp tills även den andra föräldern har avlidit.

Förslaget omfattar endast sambor med gemensamma barn och är ännu inte beslutat.

När arvet går till fonden

Allmänna arvsfonden är ofta den något oväntade slutstationen för arvet från ensamstående utan nära släkt. Pengarna går inte till staten, utan finansierar ideella projekt för barn, unga, äldre och personer med funktionsnedsättning.

Samtidigt blir det allt vanligare att personer utan arvingar aktivt väljer att testamentera sina tillgångar till ändamål som haft betydelse under livet, som föreningar, kultur eller välgörenhet.

Läs också: “Om jag dör, vem ärver då?”. E55