653 norska bostäder har tvångssålts under årets tre första kvartal, flest på fem år. En bankekonom i svenskägda Enity jämför med 2008. Nu höjs räntan även i Sverige.
Värst sedan finanskrisen i Norge – nu höjer även Sverige

Dagens Næringsliv har tagit fram siffrorna ur statistik från norska Statistisk sentralbyrå, och det är tolv procent fler än samma period i fjol. Vetle Severinsen är skuldekonom på Bluestep Bank och Bank2, som båda ingår i Stockholmsbaserade Enity Bank Group och lånar ut till hushåll som storbankerna säger nej till.
”Jag är oroad över att trenden pekar så tydligt uppåt. Vi har inte sett något liknande sedan finanskrisen 2008. En viktig skillnad är att norrmännens bostadsskuld i dag är mycket högre”, säger han till Dagens Næringsliv.
Nivån är fortfarande lägre än 2021, då 779 bostäder tvångssåldes under samma period. År 2023 föll antalet till 489, och Severinsen förklarar nedgången med låga räntor och att många norrmän hade sparat ihop en buffert. Sedan bottenåret har tvångsförsäljningarna ökat med 34 procent.
De norska hushållen hoppades på sänkta räntor när 2026 började, men Norges Bank höjde i stället två gånger för att bromsa en oväntat hög inflation, och styrräntan ligger nu på 4,5 procent. Hos Bluestep och Bank2 märks det på fler kunder som inte längre klarar lånen hos storbankerna.
”Vissa har redan slutat betala på sina bolån, medan andra har fått så osäker ekonomi att bankerna inte vill ge dem nya lån”, säger Severinsen.

I Sverige höjde Riksbanken styrräntan från 1,75 till 2 procent den 4 november, den första höjningen på tre år, och bedömer att ytterligare en höjning är sannolik det närmaste året. Räntorna ligger betydligt lägre än i Norge, men Handelsbanken räknar med att den rörliga bolåneräntan, som låg på omkring 2,7 procent i september, når 3,4 procent nästa år. Höjningen träffar hushåll som har börjat låna mer igen, och under tredje kvartalet ökade hushållens skulder med 57 miljarder kronor enligt SCB, 19 miljarder mer än samma kvartal i fjol.
Kronofogdens statistik från förra räntecykeln visar vad högre räntor gör med svenska bolånetagare. Bolåneräntan steg från cirka 1,5 till 5,5 procent mellan 2021 och 2024, och under samma tid fyrdubblades antalet bolånetagare med krav hos Kronofogden. Bland dem ökade andelen som aldrig tidigare haft skulder hos myndigheten, och Kronofogden bedömer att det delvis är en ny grupp bolånetagare som får problem i sämre tider.
Antalet personer som fick en fastighet eller bostadsrätt utmätt steg från 1 638 år 2023 till 2 216 år 2025, trots att räntorna sjönk det sista året. Ökningen är 35 procent på två år och bland bostadsrätterna 40 procent, visar en genomgång av tabellerna i Kronofogdens årsrapport. Den är ungefär lika stor som den norska ökningen på tre år, även om den svenska statistiken räknar utmätningar och den norska genomförda försäljningar. Kronofogden förklarar eftersläpningen med hur lång tid det tar innan en skuld når myndigheten.
”Vi ser att skulderna fortsätter att öka även nu när det ekonomiska läget stabiliseras. Det beror bland annat på att många hushåll fortfarande kämpar med ekonomin och att skulder ofta byggs upp under lång tid innan de hamnar hos oss”, sa Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden, i januari.






