Svenskarna har, trots kommande lättnader, börjat dra åt svångremmen. Detta då oron i omvärlden börjat leta sig rakt in i hushållsbudgeten. ”Det är rationellt för det enskilda hushållet att hålla i pengarna i ett osäkert läge”, säger ekonomen.
Tusentals kronor mer i plånboken – men nu trycker svenskarna på bromsen
Ett ungt låginkomstpar kan få 1 200 kronor mer i köpkraft per månad under 2026. För en barnfamilj med hög inkomst handlar det istället om 3 720 kronor mer.
Men trots skattelättnader, stigande löner, sänkt matmoms och elstöd planerar svenskarna att hålla hårt i plånboken.
Det visar en ny mätning från Länsförsäkringar. På drygt en månad har andelen som planerar att minska sin konsumtion nästan fördubblats.
”Hushållen väntas få betydande tillskott till plånboken i år, men det betyder inte automatiskt att konsumtionen ökar”, konstaterar Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.
Läs även: Om en vecka sänks skatten – så mycket billigare blir det att tanka. Dagens PS
Svenskarna trycker på bromsen
I den första mätningen, som gjordes i början av mars, svarade 12 procent att de skulle dra ned på sin konsumtion. I den andra mätningen, från mitten av april, hade siffran stigit till 22 procent.
Samtidigt svarar ingen i den senaste mätningen att de planerar att öka sin konsumtion.
”Ekonomi handlar i hög grad också om psykologi. I osäkra tider väljer fler att hålla hårdare i pengarna och bygga skyddsvallar kring den egna ekonomin”, säger Westerberg.
Kan bromsa återhämtningen
Att en familj väljer att skjuta upp ett köp är inget märkligt. Men när många gör samma sak samtidigt får det större effekter.
Länsförsäkringar varnar för att den ökade försiktigheten kan bromsa den ekonomiska återhämtning som annars väntas få stöd av en starkare hushållsekonomi.
”Det är rationellt för det enskilda hushållet att hålla i pengarna i ett osäkert läge, men när många gör samma sak minskar konsumtionen i ekonomin”, säger Westerberg.
Missa inte: Ränteavdraget försvinner – kan slå mot villaägare. Dagens PS
Energipriserna spär på oron
En annan faktor är energi- och bränslepriserna. Om de ligger kvar på höga nivåer kan de äta upp en del av de tillskott som hushållen väntas få i plånboken.
Det betyder i praktiken mindre utrymme för restaurangbesök, större inköp och annat som annars kan sätta fart på konsumtionen.
”Det krymper konsumtionsutrymmet och gör det svårare för hushållens konsumtion att fungera som motor i den ekonomiska återhämtningen”, säger Stefan Westerberg.
Låginkomsttagare mest pressade
Mätningen visar också att oron slår olika hårt. Bland hushåll med inkomster under 24 999 kronor svarar 26 procent att de kommer att dra ned på konsumtionen.
I hushåll med inkomster över 100 000 kronor är motsvarande siffra 13 procent.
”Hushåll med lägre inkomster har ofta mindre marginaler och påverkas snabbare när kostnaderna riskerar att stiga. För dem blir osäkerheten mer konkret. Då är det naturligt att skjuta upp inköp, hålla igen och stärka bufferten”, avslutar Westerberg.
Undersökningen har genomförts av Verian på uppdrag av Länsförsäkringar. Den senaste mätningen bygger på 1 037 intervjuer och gjordes den 15-18 april 2026.
Läs också: Kriget slår mot plånboken: Bolåneräntor stiger kraftigt. Realtid
