PS sammanfattar pensionsveckan som den här gången handlar om en utebliven pensionsbonus, demografiska svårigheter, uteblivna arv och skrämmande banker.
Pensionärerna blir utan pengar – ministern kan ändra lagen

Dessutom har finansmarknadsminister Niklas Wykman öppnat för en lagändring kring fastlåsta pensionspengar.
Nedan sammanfattar PS den senaste veckans pensionsnyheter.
Läs också: Ta ut pensionen redan vid 64 – här är personerna som tjänar på det. Dagens PS
Pensionsbonusen kan bli noll kronor
Vi inleder veckan med den omtalade pensionsbonusen, eller ”gasen”, som politikerna tidigare beskrivit som ett historiskt tillskott till pensionssystemet.
Tanken är att pensionärerna ska få ta del av överskottet när pensionssystemet går tillräckligt bra. Men nu ser det ut att kunna bli en betydligt svalare historia än många hade hoppats på.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026 och börja gälla 2027. Problemet är att de senaste siffrorna från Pensionsmyndigheten pekar på att systemet kan hamna precis under gränsen som krävs för att bonusen ska aktiveras.
I praktiken kan det innebära att det inte betalas ut en enda krona till pensionärerna under premiäråret 2027.
Och även om bonusen någon gång blir verklighet väntas den bli väldigt liten för många.
Läs mer här: Hånet: Bara smulor kvar av utlovad pensionsbonus. Dagens PS
Du kan behöva spara 3 800 kronor mer
Veckan bjöd också på en framtidsfråga: vad händer med pensionerna om Sverige fortsätter att föda få barn?
Sveriges födelsetal ligger i dag på 1,4 barn per kvinna, vilket är den lägsta nivån sedan mätningarna började 1751. Samtidigt blir befolkningen äldre. Det innebär att färre personer i framtiden kan behöva försörja fler pensionärer.
I en ny rapport från SPP analyseras hur det kan slå mot pensionerna. I rapportens mest negativa scenario minskar den totala pensionen med omkring 28 procent för en typindivid med medianlön.
Det motsvarar cirka 11 000 kronor per månad.
För att själv kompensera för bortfallet skulle samma person behöva spara ungefär 3 800 kronor mer i månaden.
Mer om detta: Framtidsscenario: Du kan tvingas spara 3 800 kr mer per månad. Dagens PS

Fastlåsta pengar kan få Wykman att ändra lagen
En annan pensionsfråga som väckt känslor i veckan handlar om sparare som sitter fast i dyra lösningar.
Det kan räcka med ett enda fryst innehav i en pensionsförsäkring för att hela kapitalet ska låsas. Det kan exempelvis handla om ryska fonder eller aktier i bolag som gått i konkurs.
Eftersom lagen i dag kräver att en försäkring flyttas i sin helhet kan spararen inte bara lämna kvar den problematiska delen och flytta resten.
Nu öppnar finansmarknadsminister Niklas Wykman för att titta på frågan.
”Långsiktigt finns det starka skäl att titta på den här frågan. Av princip håller jag med om att man på något sätt bör kunna göra sig av med den ’förgiftade delen’, så vi är inte främmande för det”, säger han.
Det är dock ingen enkel förändring rent juridiskt. Enligt Wykman krävs förändringar i inkomstskattelagen.
Läs mer: Fastlåsta pensionspengar retar Wykman – kan ändra lagen.Dagens PS
Banker skrämmer unga om pensionen
I veckan har vi också skrivit om Pensionsmyndighetens kritik mot hur banker talar med unga om pension.
Myndigheten menar att budskapen riskerar att skapa en missvisande bild av pensionssystemet och ge unga onödig oro. Sparpsykologen Niklas Laninge håller med.
”Det intressanta är att skrämseln inte bara är etiskt tveksam, utan också psykologiskt kontraproduktiv”, säger han till PS.
Enligt Laninge finns det en risk att unga människor, som redan har många andra ekonomiska frågor att hantera, helt enkelt stänger av när pensionen framställs som ett stort och skrämmande problem.
Hans råd till unga är i stället att börja smått. Först bör man kontrollera om arbetsgivaren betalar tjänstepension. Därefter kan ett litet månadssparande vara tillräckligt för att skapa kontroll.
Läs vidare: Banker skrämmer unga: ”Stor risk att de stänger av”. Dagens PS
Pensionärerna vill leva upp pengarna
Vi avslutar veckan med frågan om arv.
En ny undersökning från SBAB visar att 52 procent av pensionärerna i första hand vill leva upp sina pengar medan de kan. Samtidigt vill 45 procent lämna pengar efter sig ”om de har möjlighet”.
SBAB:s privat- och boendeekonom Linda Hasselvik tycker inte att resultatet är särskilt överraskande.
”Vi lever i ett land där en av grundtankarna är att varje generation ska ha möjlighet att stå på egna ben. Du ska inte vara beroende av ärvda pengar utan ha möjlighet att stå på egen ekonomisk grund. Sett ur det perspektivet är det rimligt och kanske inte så förvånande att det är fler pensionärer som vill leva upp sina pengar än att lämna arv”, säger hon.
Samtidigt pekar hon på att tajmingen kan spela stor roll. När arvet väl betalas ut kan barnen själva vara i 60-årsåldern, medan barnbarnen kan stå inför bostadsköp eller familjebildning.
”Få saker kan splittra familjer så som arvstvister”, konstaterar Hasselvik.
Mer om detta: Glöm arvet – Sveriges pensionärer har andra planer. Dagens PS
Läs också: Elon Musk: Sluta spara till pensionen – AI löser det åt dig. Realtid





