Trångboddheten ökar och värst är det i Stockholms län. Klyftan växer mellan stockholmarnas faktiska bostadsbehov och de bostäder som byggs.

Dagens Nyheter skriver om trångboddheten som ökar i flerbostadshus i storstäder. Enligt Boverkets senaste prognos bromsar byggtakten in i coronapandemins spår och 90 procent av Sveriges befolkning bor i kommuner med bostadsbrist. Allra värst är trångboddheten i Botkyrka kommun i Stockholms län.

Det finns ett behov av större lägenheter men problemet är att de inte byggs. En av anledningarna till att det inte byggs större lägenheter är att det blivit för dyrt att bygga. Klyftan mellan de bostäder som byggs och stockholmarnas faktiska behov växer.

För höga hyror

Hälften av de bostäder som färdigställdes i Stockholms län vad ettor eller tvåor och 70 procent var bostadsrätter och resten hyresrätter.

När det väl byggs större lägenheter som femmor och sexor så hamnar hyran vanligtvis på runt 20 000 kronor i månaden. Det berättar Henrik Weston, utvecklingsledare på Länsstyrelsen, för Dagens Nyheter.

”Det är inget alternativ för många trångbodda familjer eftersom de är oftast långinkomsttagare”, säger Henrik Weston.

”Bostadspolitiken som man hittills har fört håller inte i en tillväxtregion som Stockholm. En region kan inte enbart bygga bostäder till höginkomsttagare”, fortsätter han.

Två typer av trångboddhet

Det finns två typer av trångboddhet – frivillig och ofrivillig. Vissa människor väljer att bo trångt för att få bo i mer attraktiva områden. Men för den som lever i ofrivillig trångboddhet kan konsekvenserna bli både fysiska och psykiska.

”Det påverkar både det fysiska och psykiska välmåendet, relationer, vardag och det praktiska. När ens föräldrar inte mår bra och inte har riktig kontroll över sin tillvaro så påverkar det så klart också barnen”, säger Tove Samzelius, doktorand i samhällsvetenskap på Malmö universitet och tematisk rådgivare hos Rädda Barnen.

Trångboddhet har enligt Tova Samzelius uppstått ur en kombination av förändringar inom bostadspolitik, socialförsäkringar och arbetsmarknad.

ANNONS
ANNONS

De drabbas hårdast

”En stor del av dem som drabbats hårdast har utländsk bakgrund. Grunden till de här problemen har lagts de senaste 30 åren”, säger hon.

Fokus ska ligga på att bygga bostäder som människor har råd at bo kvar i och som är byggda efter invånarnas behov tycker finans- och bostadsminister Per Bolund (MP).

”På nationell nivå behövs mer kunskap och information om hur bostadsbristen ser ut”, säger han.

Kommunerna har huvudansvaret

Per Bolund menar att huvudansvaret för att bostadsförsörjningen ska fungera ligger på kommunerna.

”Det vi gör just nu är att titta på hur vi kan ge bättre stöd till kommuner men också till de boende, genom bostadsbidrag som gör att man faktiskt kan ha råd att betala hyran för en lite större lägenhet”, säger Per Bolund.

Läs hela reportaget här.

Läs mer: Bostadsbristen – så många har en orimlig boendesituation [Dagens PS]

Fastighetsägarna vill höja hyrorna 2021 [Dagens PS]

Professor vill jämna ut dagens bostadsskatter [Dagens PS]