Sverige 2026: Nytt betalsystem och höjd pensionsålder – igen 

Nytt betalsystem i Sverige – ska gälla från 2026

Samtidigt skyndar Sverige nu på arbetet med ett nytt reservsystem för kortbetalningar – ett system som ska klara kris, sabotage och geopolitisk oro. Bakgrunden är de skador som de senaste åren upptäckts på undervattenskablar i Östersjön, där flera underrättelsetjänster anklagat Ryssland för sabotage (något Moskva har förnekat).

Nu utvecklar Sverige tillsammans med övriga Norden och Estland ett kortsystem som ska göra det möjligt att betala även när internet ligger nere. 

“För att stärka motståndskraften i betalningssystemet behöver det snarast gå att betala offline med kort och använda kontanter för att betala livsnödvändiga varor”, skrev Riksbanken i ett pressmeddelande tidigare i år.

Målet är att systemet ska vara i drift senast den 1 juli 2026. 

Läs mer: Nytt betalsystem i Sverige – ska gälla från 2026. Dagens PS

Då har du för mycket pengar på ditt sparkonto

Att ha en buffert är klokt. Men att ha för mycket pengar på sparkontot kan bli dyrt.

“Nog för att många inte har en tillräcklig buffert, men faktum är att svenskarna totalt har runt 3000 miljarder på spar- och transaktionskonton. Mycket av pengarna är sannolikt egentligen ett mer långsiktigt sparande, och då kan man ju ta en lite högre risk”, säger Niklas Laninge, sparpsykolog på Opti.

Tumregeln som ofta återkommer är tre till sex månaders utgifter i buffert, gärna på ett konto med hög ränta och fria uttag. 

Har du en för stor buffert eller långsiktiga pengar på sparkontot riskerar du att gå miste om avkastning. Bufferten riskerar dessutom att urholkas över tid när inflationen äter upp värdet.

”Inflationen innebär att saker i regel blir dyrare för varje år. För pengarna på sparkonto, som oftast är förknippade med en låg avkastning, betyder det att de tappar i värde. Du kan alltså köpa mindre varor och tjänster för dem”, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández.

Mer om detta: Då har du för mycket pengar på ditt sparkonto. Dagens PS

Ekonomijournalisten: Skulderna som är bra att ha

Skuld har länge varit ett skällsord i svensk privatekonomi. Men ekonomijournalisten David Ingnäs har i veckan velat rucka på idealet om total skuldfrihet. 

”Hur fri är man egentligen om målet är att alltid vara helt skuldfri?”, frågar han. ”Inte så fri, menar jag”. 

Han menar att vår syn på skuld är starkt präglad av 90-talskrisen och av uttrycket ”den som är satt i skuld är icke fri”, som Göran Persson använde flitigt under krisåren. 

”Det finns nog ingen händelse som format vår syn på skuld så mycket som 90-talskrisen”, säger Ingnäs. ”Man fick bilden av att det var höga skulder som satte Sverige i skiten”. 

Poängen är inte att skulder är riskfria. Tvärtom handlar det om att skilja på lån med säkerhet och konsumtionskrediter. 

Läs mer här: Ekonomijournalisten: Skulderna som är bra att ha. Dagens PS

Forskarna vill att du gör slut på pensionen – innan det är för sent

Vi avslutade veckan med pension. 

Ska pensionen sparas in i det sista, eller användas när man faktiskt har ork nog att njuta? Frågan är aktuell inte minst då många pensionärer fortfarande väljer korta uttagstider av sin tjänstepension. 

Flera experter varnar för att det kan bli dyrt. ”Många väljer korta uttagstider av goda skäl, men det är oroande att de flesta pensionärer väljer bort den ekonomiska trygghet som livsvariga uttag ger ifall de skulle leva längre än väntat”, säger Johannes Hagen, docent i nationalekonomi.

Hos Alecta har andelen som väljer ett livslångt uttag minskat. Från 70 procent år 2016 till under 60 procent 2024. ”Det är en märklig utveckling. Livslängden ökar ju, och vi är friska längre upp i åren”, säger Alectas pensionsekonom Staffan Ström.

Samtidigt menar två äldreforskare att debatten ibland missar en sak: “Det är i början du har kraft och intresse, inte minst för att resa och göra det du vill”, säger Boo Johansson, professor emeritus vid Göteborgs universitet, till DN.

Statistiken ger både stöd och bränsle åt debatten. SCB:s medellivslängd ligger på 82,3 år för män och 85,4 år för kvinnor. Samtidigt dör ungefär hälften av svenskarna före 80 års ålder. Samtidigt pekar Pensionsmyndigheten på att varannan kvinna som idag är 66 år väntas leva till sin 90-årsdag.

Så, hur ska man egentligen tänka? 

Läs vidare: Forskarna vill att du gör slut på pensionen – innan det är för sent. Dagens PS