Forskarna vill att du gör slut på pensionen – innan det är för sent 

“En märklig utveckling” 

Hos Alecta, som förvaltar pensioner för privatanställda tjänstemän, väljer fortfarande majoriteten att ta ut pengarna livslångt. Andelen har dock sjunkit från 70 procent år 2016 till under 60 procent 2024. 

”Det är en märklig utveckling. Livslängden ökar ju, och vi är friska längre upp i åren. Så behovet av pengar under längre tid har ökat, inte minskat”, kommenterar Alectas pensionsekonom Staffan Ström.

Han får medhåll från experten Mikael Nyman..

”Folk underskattar ständigt sin livslängd. Pension ska vara livsvarig. Jag har sett mycket elände när människor måste klara sig utan tjänstepension”. 

… och av pensionsekonomen Mattias Munter: 

”Vi ser att många lockas av höga pensionsutbetalningar i början, men glömmer bort att livet som pensionär ofta är långt”. 

Rådet att välja en längre uttagstid delas alltså av många. Men äldreforskare som Dagens Nyheter talade med tidigare i år menar att rådet missar en avgörande faktor – hur livet faktiskt ser ut som pensionär.

Forskarna: Pengarna behövs när orken finns

Enligt forskarna är det i början av pensionen som behovet av pengar ofta är som störst. Då finns både hälsa och lust att resa, umgås och förverkliga planer som fått vänta under arbetslivet.

“Det är i början du har kraft och intresse, inte minst för att resa och göra det du vill”, säger Boo Johansson, professor emeritus vid Göteborgs universitet, till DN.

“Vem är glad och lycklig över att ha samlat så mycket som möjligt i ladorna när man har dött? Om man inte ska tänka på arvingarna, förstås”, tillägger han. 

Många lever inte så länge som vi tror

Statistiken ger forskarna visst stöd. Enligt SCB ligger medellivslängden för män och kvinnor i Sverige på 82,3 år respektive 85,4 år. 

Samtidigt dör ungefär hälften av svenskarna före 80 års ålder. Och för dem som blir äldre än så förändras ofta livet snabbt.

Loretta Platts, äldreforskare vid Stockholms universitet, menar att många pensionärer har andra prioriteringar som äldre. 

“Under åren har jag haft kontakt med försäkringsvärlden och många där tycker att ”det värsta som kan hända är att man inte har några pengar kvar”. Men många pensionärer tänker inte så, att ha mycket pengar kvar är inte så viktigt för dem när de är 85. De vill resa när båda makarna är friska”, säger hon till DN. 

Men…

…så blir vi ju också hela tiden äldre. Varannan kvinna som idag är 66 år väntas leva till sin 90-årsdag, visar en rapport från Pensionsmyndigheten. 

“Många kommer att leva längre än de tror, eftersom majoriteten lever längre än den så kallade medellivslängden”, skriver myndigheten. 

Erland Ekheden, chefaktuarie på Pensionsmyndigheten, varnar för att människor kan underskatta både hur länge de lever och hur länge pengar kan göra skillnad.

“Gör man av med det mesta av tjänstepensionen före 70 för att det är då man tror sig vara pigg – och sedan är man pigg i 15 år till – så kanske man ångrar sig”, säger han till DN och pekar på stigande kostnader även i hög ålder, som taxi, mat och service.

Välfärden som sista trygghet

Samtidigt menar Boo Johansson att många pensionärer kan räkna med att välfärdssystemet fångar upp dem om pengarna tar slut. Vård, äldreboende och grundläggande trygghet är samhällsfinansierad, något som påverkar hur människor vågar tänka kring sin pension.

“Jag kan förstå att ekonomer i någon mening blir bekymrade om fler tar ut mycket pension i början”, säger Boo Johansson.

“Men så länge vi har ett samhälleligt finansierat hälso- och sjukvårdssystem med subventioner av allt från läkemedel till äldreboenden så går det ofta bra. Det finns säkert de som till och med tänker ”har jag mycket kvar får jag en högre avgift på mitt äldreboende”. Någon grad av rationalitet får vi tillskriva oss själva”, avslutar han. 

Läs även: Nu höjs Sveriges pensionsålder – igen. Dagens PS

Så…?

I slutändan får vi nog konstatera att frågan är både komplicerad och högst individuell. 

Pensionsexperten Håkan Svärdman har tidigare pekat på att både hälsa och planer för pensionärstiden bör spela in i valet av uttagstid. 

“En väsentlig faktor i sammanhanget är ens hälsosituation. Har man en allvarlig sjukdom som riskerar förkorta livet, kan en kort uttagsperiod på fem år vara högst motiverad”, säger han till News55. 

Har man stora projekt tidigt i pensionen kan ett tidsbegränsat uttag också vara rimligt. 

“Har man däremot små ekonomiska marginaler och kan förväntas leva länge kan ett livsvarigt uttag vara ett bättre alternativ”, säger han, och pekar samtidigt på att tjänstepensionsvalet faktiskt inte längre är oåterkalleligt: 

“Skulle man ångra ett upplägg har man från med i år möjlighet att både stoppa utbetalningen och välja en ny uttagsperiod, kortare eller längre, vilket är utmärkt”. 

Läs också: Framtidens jobb är här – även för senior kompetens. E55