I en kommun behöver ett ungt bostadsköparhushåll lägga 22 procent av inkomsten på boendet. I Stockholm är motsvarande andel 53 procent. En ny rapport visar hur mycket adressen påverkar möjligheten att köpa bostad.
Svenska kommunen – här får du mest pengar över efter bostadsköpet
Det har blivit något lättare för svenska hushåll att köpa bostad. Men bakom genomsnittet finns en marknad med enorma geografiska skillnader.
Medan inkomsten räcker förhållandevis långt i kommuner som Sandviken, Örnsköldsvik och Lidköping hamnar Stockholm längst ned i Swedbanks nya jämförelse. Där tar bostaden en betydligt större del av inkomsten – oavsett vilken hushållstyp som studeras.
”Det har blivit något lättare att köpa bostad, men situationen varierar mycket över landet. För ensamstående, unga förstagångsköpare och många storstadshushåll är det fortfarande mycket svårt att få ihop till ett bostadsköp”, säger Arturo Arques, Swedbanks och Sparbankernas privatekonom.
Läs även: Arbetsgivare larmar: Unga klarar inte samtalen på jobbet. Dagens PS
Sandviken sticker ut
Swedbanks Boindex mäter hushållens möjligheter att köpa småhus och bostadsrätter. Ett index på 100 innebär att 30 procent av den disponibla inkomsten används till boendeutgifter. Ju högre siffra, desto bättre marginaler har hushållet.
Bland de undersökta kommunerna sticker Sandviken ut. Där har en ung förstagångsköpare ett Boindex på 136, vilket är högst i jämförelsen. Boendet beräknas ta 22 procent av den disponibla inkomsten.
Swedbanks unga typhushåll är en ensamstående person mellan 18 och 29 år som köper en bostadsrätt på 35 kvadratmeter och lånar 90 procent av bostadens värde.
Även ensamstående med eller utan barn har bäst marginaler i Sandviken. För båda grupperna beräknas boendet ta 27 procent av inkomsten.
För sammanboende hushåll ser listan delvis annorlunda ut. Den som vill köpa småhus har störst marginaler i Örnsköldsvik. Där går omkring 22 procent av inkomsten till boendet för såväl sammanboende med som utan barn.
Lidköping ligger i sin tur bäst till för sammanboende som köper bostadsrätt. Där stannar boendeutgifterna på omkring 17 procent av den disponibla inkomsten.
Missa inte: Betalkortet försvinner – men nu vill Riksbanken att du har två. Dagens PS
Stockholm hamnar sist
I den andra änden av tabellen finns, kanske inte helt oväntat, Stockholm.
En ung förstagångsköpare i huvudstaden får enligt modellen lägga 53 procent av sin disponibla inkomst på sin bostadsrätt. Boindex landar på 57, långt under riktvärdet 100.
Ännu tuffare blir det för ensamstående som vill ha en något större bostad. Både ensamstående med och utan barn beräknas behöva använda 60 procent av inkomsten till boendet.
Inte heller sammanboende hushåll kommer undan. För ett par utan barn som köper småhus i Stockholm går 43 procent av den disponibla inkomsten till boendeutgifterna. För en motsvarande familj med barn är andelen 39 procent.
Göteborg och Malmö ligger också sämre till än många av de mindre kommunerna, men avståndet till Stockholm är tydligt. För den unga förstagångsköparen är andelen 43 procent i Göteborg och 35 procent i Malmö.
Bostadsköpet har blivit något lättare
För landet som helhet steg Swedbanks sammanvägda Boindex från 109 till 110 under årets andra kvartal. Det innebär att hushållen i genomsnitt använder 27 procent av den disponibla inkomsten till boendet.
Förbättringen beror på något högre inkomster samt säsongsmässigt lägre kostnader för energi och uppvärmning. Samtidigt steg den genomsnittliga bolåneräntan från 2,77 till 2,91 procent.
Indexet för småhus ökade från 107 till 108, medan bostadsrätternas index låg kvar på 115. Bostadsrättspriserna sjönk samtidigt med 1,8 procent i riket under kvartalet, medan småhuspriserna steg med 0,7 procent.
Dagens nivå är bättre än under åren 2022-2024. Marginalerna är däremot fortfarande sämre än under hela perioden 2010-2020.
Läs även: Vården missade diagnosen, nu får kvinnan 70 000 euro. E55
Priserna har sprungit från lönerna
De stora geografiska skillnaderna har vuxit fram under en lång tid. I en separat rapport konstaterar Swedbank att småhuspriserna ökade med 450 procent mellan 1995 och 2025. Under samma period steg medianlönen med 155 procent.
Bara under de senaste 20 åren ökade medianpriserna på bostadsrätter med 208 procent. Medianlönen steg med 77 procent.
Det har gjort kontantinsatsen större och fått fler förstagångsköpare att söka ekonomisk hjälp från familjen.
”Det behövs en bostadsmarknad där även den som saknar föräldrakapital har en rimlig chans att köpa sin första bostad. Vägen dit går genom fler bostäder till överkomliga priser och bättre möjligheter att spara ihop till en kontantinsats”, avslutar Arques.
Läs också: Amerikanska bankjättar drar ifrån – men svenska banker slår europasnittet. Realtid
