Svenska hushåll har fått bättre motståndskraft efter flera tuffa år. Men ”mellan raderna börjar ett nytt, alltmer risktagande, beteende att skönjas”, konstaterar SEB i sin nya Sparbarometer.
SEB varnar: Svenska bolånetagare "särskilt sårbara"
Hushållens skulder fortsätter visserligen att öka i måttlig takt.
Under kvartalet steg de med 44 miljarder kronor till 5 524 miljarder kronor. Samtidigt ligger skulderna i förhållande till disponibel inkomst kvar på 172 procent, vilket är den lägsta nivån på över tio år.
Därtill har bostadslånen – som står för drygt 80 procent av lånestocken – ökat i långsammare takt än det historiska genomsnittet.
Risktagandet har i sin tur ökat, något som gör bolånetagarna lite extra sårbara.
Läs även: Nya stöd: Vissa svenskar ska få 22 000 kronor mer i plånboken. Dagens PS
Historiskt många har korta bolån – ”särskilt sårbara”
Hushållen har börjat ta större ränterisk med merparten av sina skulder, konstaterar SEB.
Hela 80 procent av alla bolån har idag en bindningstid på under ett år. Det är en historiskt hög nivå och innebär att många hushåll snabbt kan påverkas om räntorna skulle börja stiga igen.
”Flera år med dämpad skuldutveckling i kombination med stigande inkomster har lett till den lägsta skuldkvoten på över tio år, vilket är en välkommen utveckling för både hushållen och samhällsekonomins motståndskraft. Men bilden är inte entydig”, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández.
Han pekar just på den höga andelen korta bolån som en risk.
”Hela 80 procent av alla bolån har idag en bindningstid under ett år, en historiskt hög nivå, vilket gör svenska bolåntagare särskilt sårbara om räntorna skulle stiga igen”, säger han.
Missa inte: Experten om Sveriges inflation: ”Lugn före stormen”. Dagens PS
Starkare ekonomi – större risk
Rapporten visar också att hushållens ekonomi på flera sätt har stärkts. Köpkraften har ökat, bland annat genom reallöneökningar och politiska stimulanser. Hushållen fortsätter också att spara.
Men även där syns ett ökat risktagande. Sparandet på börsen i form av aktier och fonder har varit större än sparandet på konto under det senaste året. Det gör hushållen mer känsliga för börsfall.
Första kvartalet blev en påminnelse om just det. Hushållens nettoförmögenhet minskade med 316 miljarder kronor till 25 041 miljarder kronor, främst efter ett svagt börskvartal.
Läs också: Ekonomin drar isär svenska hushåll – vissa har blivit rikare, andra pressas hårt. E55
