Efter flera år av åtstramning har svenska hushåll äntligen börjat öppna plånboken igen. Halverad matmoms, stillastående ränta och stigande reallöner gör att pengarna räcker längre. Enligt en ny prognos från HUI Research växer både svensk ekonomi och detaljhandeln snabbare än väntat.
Så mycket mer får svenska hushåll att röra sig med i år
Det kanske tydligaste exemplet är matkassen. När regeringen sänkte momsen på livsmedel från 12 till 6 procent slog det igenom direkt i butikshyllorna: mellan mars och april i år sjönk livsmedelspriserna med 5,5 procent.
Enligt SCB:s snabbstatistik för maj låg matpriserna hela 6,3 procent lägre än samma månad året innan.
Läs även: Snart kan du klippa bankkortet – fem sätt att betala framöver. Dagens PS
Räntan står still – och det märks på kontot
Samtidigt har Riksbanken hållit styrräntan oförändrad på 1,75 procent, och något större höjningstryck väntas inte förrän tidigast 2027. För den som har bolån gör det skillnad. Ett hushåll med 2 miljoner kronor i lån sparar omkring 1 200 kronor i månaden för varje procentenhet räntan sjunker, efter ränteavdrag.
Hushållen är dessutom något mindre känsliga för ränteförändringar än tidigare – skuldkvoten har minskat med två procentenheter det senaste året.
Missa inte: De blev stormrika – nu hinner de inte spendera pengarna. Dagens PS
Så mycket mer att röra sig med
Sammantaget innebär det att svenska hushåll nu har mer kvar i plånboken. Den reala disponibla inkomsten – det vill säga det som faktiskt blir kvar att handla för när inflationen är borträknad – väntas öka med 3,1 procent i år och ytterligare 2,6 procent nästa år.
Och pengarna sparas inte undan i madrassen. Sparkvoten, andelen av inkomsten som hushållen lägger på sparande, väntas fortsätta sjunka gradvis, från dagens nivå ner mot 14,5 procent för helåret. Det är ett tecken på att svenskarna hellre spenderar sin ökade köpkraft än lägger den på hög.
Utvecklingen bekräftas av William Lindquist, analytiker på HUI:
”Hushållen har gått från att hålla hårt i pengarna till att driva den ekonomiska återhämtningen. Omvärlden fortsätter att skapa oro, men osäkerheten styr inte längre inköpen i samma utsträckning som tidigare. När stigande reallöner, lägre räntebörda och fallande livsmedelspriser nu omsätts i konsumtion växer både detaljhandeln och svensk ekonomi snabbare än väntat. Det visar att återhämtningen står på fastare mark”, säger han.
Fler stöd i botten
Matmomsen och räntan är inte de enda faktorerna som spelar in.
Regeringen har även infört el- och gasstöd på cirka 3,4 miljarder kronor, sänkt drivmedelsskatterna till EU:s miniminivå och sänkt kostnaderna i kollektivtrafiken.
Sammantaget bidrar de finanspolitiska åtgärderna till att öka statsskulden med knappt 200 miljarder kronor – men de stärker samtidigt hushållens ekonomiska utrymme här och nu.
Läs även: Vi ska jobba längre trots att arbetsgivare inte vill anställa äldre. E55
Butikerna märker det redan
Effekten syns redan i handeln. Enligt HUI:s siffror väntas den svenska detaljhandeln som helhet växa 3,5 procent i år räknat i fasta priser (volym) – en uppjustering från tidigare prognos på 3,0 procen. Särskilt tydligt är det inom sällanköpsvaruhandeln, som HUI nu spår kommer växa hela 4,0 procent i fasta priser, drivet av allt från hemelektronik till möbler och heminredning.
Emma Hernell, vd på HUI, pekar bland annat på bostadsmarknaden som en förklaring:
”Efter flera svaga år har hushållen börjat göra de stora inköpen igen. Det märks i sällanköpsvaruhandeln, där samtliga delbranscher växte under det andra kvartalet. Starkare köpkraft och flera år av uppdämt köpbehov talar för att återhämtningen fortsätter. En ökad rörlighet på bostadsmarknaden stärker dessutom behovet av att inreda, renovera och utrusta bostaden, vilket ger extra skjuts åt bygghandeln och de hemrelaterade branscherna”, säger hon.
Men – festen är delvis lånefinansierad
En del av den ökade köpkraften vilar förstås på tillfälliga stöd. När de finanspolitiska lättnaderna så småningom fasas ut riskerar efterfrågan att dämpas, om den inte i stället bärs upp av en starkare arbetsmarknad och fortsatt stigande reallöner. Enligt HUI:s egen bedömning behöver konsumtionen framöver i högre grad stå på egna ben.
Så även om matkassen och räntekontot ger mer utrymme just nu, är frågan hur länge det håller i sig utan hjälp från staten.
Läs också: Landets export har rusat efter Ukrainas drönarattacker. Realtid
