Ett helt arbetsliv borde ge ett rejält försprång i pensionskuvertet. Men för de flesta svenskar blir skillnaden mot den som får full garantipension och maximalt bostadstillägg förvånansvärt liten. ”Pensionssystemet behöver renoveras med ett tydligt mål: det ska löna sig att ha arbetat”, konstaterar Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.
Så hög lön behöver du – för att det ska löna sig att jobba
Du arbetar heltid i 40 år, betalar skatt och tjänar in både allmän pension och tjänstepension. Ändå kan skillnaden mot samhällets fulla grundskydd stanna vid några hundralappar efter skatt.
Det visar en rapport från SPF Seniorerna. Organisationens slutsats är att arbete inte lönar sig, eller bara lönar sig marginellt, för omkring tre av fyra löntagare.
Läs även: Bostadsägare vill slippa höjd avgift – därför kan det stå dig dyrt. Dagens PS
Här går lönegränsen
För att ett helt arbetsliv ska ge en pension som är omkring 20 procent högre än fullt grundskydd krävs enligt rapporten en lön i nivå med den fjärdedel av Sveriges löntagare som tjänar mest.
I rapportens beräkning går gränsen vid en lönenivå på omkring 48 000 kronor i månaden – drygt 5 000 kronor över den svenska medellönen. Typfallet har arbetat heltid mellan 25 och 65 års ålder och omfattats av tjänstepensionsavtalet KAP-KL. Pensionen landar på 21 104 kronor efter skatt, vilket är 3 328 kronor mer än rapportens exempel med fullt grundskydd.
”Därmed är det först kring den tredje kvartilen, typfall 4, som vi kan börja prata om ett verkligt respektavstånd”, konstaterar man i rapporten.
Vid ännu högre lön växer skillnaden. Typfallet med en månadslön på 61 700 kronor får 26 929 kronor efter skatt, drygt 9 100 kronor mer än grundskyddet.
Missa inte: 300 000 svenskar kan jubla – fonden har rusat 35 procent. Dagens PS
Fyrtio års arbete ger 900 kronor extra
En person med medianlönen 38 300 kronor får enligt beräkningen 18 708 kronor i pension efter skatt. Det är bara 932 kronor mer än rapportens exempel med fullt grundskydd.
För den som tjänat 32 000 kronor blir utfallet ännu mer anmärkningsvärt. Pensionen efter skatt landar på 17 136 kronor, vilket är 640 kronor mindre än nivån med fullt grundskydd.
Det betyder inte att personen inte har tjänat in pension genom sitt arbete. Jämförelsen visar i stället hur liten den ekonomiska skillnaden kan bli när garantipension, bostadstillägg och skatter räknas in.
SPF kallar skillnaden för ett ”respektavstånd”. Organisationen utgår från att den som arbetat ett helt yrkesliv bör ha en pension som är omkring 20 procent högre än den som arbetat lite eller inte alls.
Fullt grundskydd kräver särskilda villkor
Rapportens grundskyddsexempel består av full garantipension och maximalt bostadstillägg. Tillsammans ger det 17 776 kronor i månaden efter skatt.
Det är dock inget belopp som automatiskt betalas ut till alla med låg eller ingen intjänad pension. Bostadstillägget påverkas bland annat av boendekostnad, tillgångar och om pensionären är ensamstående eller sammanboende. Enligt rapporten får omkring 13 procent av pensionärerna bostadstillägg.
Beräkningen ska därför ses som en jämförelse mellan olika typfall, inte som en personlig prognos för varje löntagare.
Medianpensionen under grundskyddet
SPF har även granskat de pensioner som faktiskt betalas ut i Sverige. Där är resultatet dystert.
Medianpensionen för personer över 65 år ligger på omkring 17 300 kronor efter skatt. Det är ungefär 500 kronor mindre än rapportens nivå för fullt grundskydd.
I 232 av landets 290 kommuner ligger medianpensionen minst 300 kronor under samma nivå. Bara i 26 kommuner är den minst 300 kronor högre.
”Det finns ett tydligt glapp mellan vad människor förväntar sig av pensionssystemet och vad systemet faktiskt levererar. Ett helt arbetsliv måste synas tydligare i pensionskuvertet. Det kan inte vara så att det i praktiken bara är de med de högsta inkomsterna som får ett tydligt utbyte av att ha arbetat”, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.
Vill höja pensionsavgiften
SPF anser inte att grundskyddet är för högt. Det behövs för att skydda äldre som haft små möjligheter att arbeta från fattigdom. Problemet är enligt organisationen att den inkomstgrundade pensionen är för låg.
Därför vill SPF som ett första steg höja pensionsavgiften till 18,5 procent och låta förstärkningen omfatta både dagens och framtidens pensionärer.
För typfallet med medianlön skulle det kunna ge omkring 900 kronor mer i månaden efter skatt. Rapporten konstaterar samtidigt att effekten kan bli ett par hundralappar mindre eftersom delar av grundskyddet minskar när den intjänade pensionen stiger.
”Pensionssystemet behöver renoveras med ett tydligt mål: det ska löna sig att ha arbetat. Ett solidariskt grundskydd och en starkare inkomstgrundad pension behöver inte stå i motsats till varandra – systemet måste klara båda”, avslutar Larsson.
Läs också: Sara fick parkinson i 30-årsåldern: Då gjorde hon sig själv till forskningsperson. E55
