Annonsen lovar en ny bil för 2 995 kronor i månaden. Men den siffran är sällan hela notan. Rekordmånga svenskar privatleasar just nu, och över hälften av dem kommer direkt från begagnatmarknaden. Här är fem avgifter som kan göra bilen tusentals kronor dyrare än du räknat med.
Så mycket dyrare kan din privatleasing bli i verkligheten
Privatleasingen växer så det knakar. I augusti stod den för 54 procent av privatmarknaden, upp från 52 procent ett år tidigare, samtidigt som privatpersonernas nybilsköp ökade med 21 procent, enligt analysföretaget Vroom.
Mer än hälften av leasingkunderna kom från begagnatmarknaden, mot knappt fyra av tio i fjol. Det betyder att tiotusentals svenskar just nu skriver på sitt första leasingavtal.
Och avtalen är inte skrivna för dem, enligt Carl-Erik Stjernvall, teknisk expert på Riksförbundet M Sverige.
”Många är nöjda med leasing medan andra aldrig skulle välja leasing igen, om problem dyker upp är man tyvärr ganska rättslös. Avtalen är sällan konsumentvänligt skrivna, det kan handla om en leveransförsening, kvalitetsproblem eller en tvist om slitage”, sa han när M Sverige granskade leasingtvisterna i höstas.
Grundproblemet är att konsumentköplagen inte gäller. Du köper ingen bil, du hyr den. Det är avtalet, och bara avtalet, som avgör vad du får betala.
Här är de fem poster som oftast saknas i annonsen:
1. Förskottet som dubblar priset
Den första fällan kommer innan bilen ens lämnat bilhallen. Ett lågt månadspris bygger ofta på en förhöjd första avgift. En Volkswagen Polo annonserades nyligen för 1 089 kronor i månaden, men krävde 40 000 kronor i förskott.
Utslaget på 36 månader blir den verkliga kostnaden omkring 2 200 kronor, det dubbla mot annonspriset. Pengarna får du inte tillbaka när bilen lämnas in.
M Sverige varnar för att ovanligt låga månadsavgifter kan dölja krav på förhöjd hyra om 30 000 kronor. Räkna alltid om. 2 995 kronor i månaden plus 30 000 kronor i förskott ger i själva verket 3 828 kronor i månaden.
2. Småavgifterna som inte syns
Uppläggningsavgift, aviavgift och administrationsavgift. Vill du ändra körsträckan, byta till en mindre bil eller överlåta avtalet kan det kosta separat.
Konsumentverket uppmanar leasingkunder att ta reda på vad ändringar kostar redan innan avtalet skrivs på. Varje enskild post är liten. Tillsammans gör de att kampanjpriset inte berättar hela sanningen.
3. Övermilen kostar tusentals kronor
Avtalet anger en maximal körsträcka, ofta 1 000 eller 1 500 mil per år. Kör du mer betalar du övermil, enligt M Sverige ofta 14 eller 18 kronor per mil. Kör du 1 500 mil om året på ett avtal med 1 000 mil blir det 500 övermil per år. På tre år och 18 kronor milen landar notan på 27 000 kronor.
”Den kostnaden kan bli väldigt hög”, skriver Konsumentverket i sina råd inför privatleasing. Myndigheten uppmanar dig att räkna på hur långt du faktiskt kör innan du väljer avtal, särskilt om körsträckan satts lågt för att pressa ner annonspriset.
4. Månadsavgiften som inte är fast
Fjärde fällan är räntan. De flesta avtal bygger på rörlig ränta, och när räntorna steg 2022 och 2023 fick tusentals leasingkunder se hyran höjas med hundratals kronor i månaden. M Sverige bedömer att avgiften kan öka med 10 till 15 procent när räntan stiger med bara någon procentenhet.
Nu väntas Riksbanken höja igen, och avtalen är fortfarande lika otydliga.
”Problemet är att avtalen inte är så tydliga. Det är ofta höljt i dunkel där man inte har en aning om hur månadsavgiften påverkas”, säger Carl-Erik Stjernvall till TT.
Cirka 50 000 kunder hos DNB fick sina ”fasta” avgifter höjda, ett villkor Patent- och marknadsdomstolen bedömde som oskäligt.
Santander fälldes i juni 2025 för att ha marknadsfört privatleasing med fast månadshyra, med ett vite på tre miljoner kronor.
Konsumentverket påminner om att du har rätt att kräva att bolaget visar hur finansieringskostnaderna ökat. Kan de inte det ska de inte höja avgiften.
5. Slutfakturan när bilen lämnas in
Den femte och dyraste fällan kommer sist. Efter tre år granskas bilens skick, och det är bilhandlaren som bedömer vad som är onormalt slitage.
Mindre stenskott, lättare slitage på inredningen och små repor som inte kräver omlackering räknas som normalt, enligt Konsumentverket. Djupare repor, bucklor, fälgskador och saknad utrustning hamnar på fakturan.
Missad service är ett eget kapitel. En kund debiterades 20 000 kronor för en missad service, men fick pengarna tillbaka i ARN eftersom handlaren inte kunde bevisa något värdetapp.
”Ska en bilhandlare få ersättning för avvikande skick eller missad service måste beloppet styrkas. Företaget måste helt enkelt bevisa att bilens värde är 20 000 kronor lägre än andra jämförbara bilar, och det har man inte gjort”, säger Olle Haglund, jurist på M Sverige.
I Danmark krävde ett leasingbolag motsvarande 150 000 kronor för en motor som gick att köra. Kunden gjorde upp för 26 000 kronor.
Statistiken talar ändå emot dig. Under 2024 fick anmälaren rätt i 39 procent av ARN:s motorärenden. För privatleasing var siffran 16 procent, enligt M Sverige. Stjernvall menar samtidigt att slitagekraven är de lättaste att pruta ner.
”Den som anmäler ett oskäligt belopp för onormalt slitage till ARN kan få sin kostnad nedskriven ganska rejält, eftersom företagen ofta har svårt att visa skadorna eller att de orsakats av leasingtagaren”, säger han.
Lägg till att service, försäkring och fordonsskatt ofta ligger utanför månadshyran, så förstår du varför siffran med störst stil i annonsen sällan stämmer.
Så räknar du ut det verkliga priset
- Lägg ihop alla månadsavgifter, förskottet och de fasta avgifterna. Dela med antalet månader.
- Räkna ut hur många mil du faktiskt kör och multiplicera övermilen med milpriset.
- Fråga om avgiften är fast eller rörlig och be om ett räkneexempel vid en räntehöjning.
- Be om leasingbolagets regler för normalt slitage innan du skriver på.
- Fotografera bilen noggrant vid leverans och vid återlämning.
