Dagens PS sammanfattar ekonomiveckan som den här gången bjuder på dubbla betalkort i plånboken, en pensionsskatt som sänks senare än många tror och ett träd som kan ge dig en dyr räkning, trots att det tillhör grannen.
2027 höjs åldersgränsen – nu vill banken att du har två kort
Veckan har också handlat om vad som egentligen krävs för att få 59 000 kronor i månaden som pensionär. Dessutom har en brittisk man återförenats med sina bitcoin efter tolv år. Värdet vid återseendet: 43 miljoner kronor.
Nedan sammanfattar PS den senaste veckans privatekonomiska nyheter.
Läs även: Därför kan banken neka dig lån – trots miljoner i huset. Dagens PS
Betalkortet försvinner – men Riksbanken vill att du har två
Vi inleder veckan i plånboken, där utvecklingen går åt två håll samtidigt.
Mastercard arbetar för att göra det fysiska betal- och kreditkortet överflödigt före 2030. Kortnummer kan ersättas av unika digitala koder, medan fingeravtryck, ansiktsigenkänning och andra biometriska lösningar får en större roll.
Men Riksbanken tycker ändå inte att det är dags att lämna plastkorten hemma.
Myndigheten rekommenderar hushållen att ha fysiska kort från två olika kortnätverk, exempelvis ett Visa och ett Mastercard. Om en bank eller ett kortnätverk drabbas av störningar kan det andra kortet fortfarande fungera.
Sedan den 1 juli finns ytterligare ett skäl att komma ihåg både kortet och pinkoden. Då utökades möjligheten att köpa mat, läkemedel och drivmedel med kort när datakommunikationen ligger nere.
Offlinelösningen är utformad för avbrott på upp till sju dagar. För att använda den måste kortet sättas in i terminalen och köpet godkännas med pinkod. Mobilen och smartklockan räcker inte.
Det fysiska kortet kan alltså vara på väg bort som förstahandsval. Som reserv får det sannolikt stanna kvar ett tag till – helst i två olika varianter.
Läs vidare här: Betalkortet försvinner – men nu vill Riksbanken att du har två. Dagens PS
Om fyra månader höjs gränsen
Från korten i plånboken går vi vidare till pengarna som faktiskt hamnar där.
Den 1 januari 2027 höjs åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget. För personer födda 1960 innebär det att den lägre skatten på pensionen börjar gälla först 2028, året då de fyller 68.
Samtidigt når samma årskull sin riktålder redan under 2027. Från 67 års ålder kan de få rätt till bland annat garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg.
Man kan alltså ha nått pensionssystemets riktålder, men fortfarande få vänta ett år på den lägre skatten.
Hur stor skillnaden blir beror på inkomsten. I ett räkneexempel från minPension minskar skatten på en pensionsinkomst på 30 000 kronor i månaden från 9 300 till 5 900 kronor när det förhöjda grundavdraget börjar gälla.
Det motsvarar 3 400 kronor mer kvar i plånboken varje månad.
Mer om detta: Lägre skatt på pensionen – om fyra månader höjs gränsen. Dagens PS
Grannens träd – din självrisk
Annat som väckt uppmärksamhet i veckan är en försäkringsregel som kan överraska den som vaknar med grannens träd över taket.
Att trädet stod på andra sidan tomtgränsen innebär nämligen inte automatiskt att grannen får betala. I de flesta fall är det den drabbades egen villa- eller fritidshusförsäkring som ersätter skadorna.
Det betyder också att den som äger det skadade huset normalt får betala självrisken och eventuella åldersavdrag.
För att grannen ska bli skadeståndsskyldig behöver det vanligtvis gå att visa att personen har varit vårdslös. Det kan exempelvis handla om ett träd som varit ruttet, kraftigt lutande eller på annat sätt uppenbart farligt, utan att grannen har gjort något åt saken.
Vetskapen kan bli avgörande. Den som oroar sig för ett riskträd på granntomten kan därför ha anledning att påtala problemet skriftligt innan det faller. Meddelandet kan senare användas för att visa att grannen kände till risken.
Läs mer här: Grannens träd faller på din tomt – då får du betala. Dagens PS
Bitcoin för 19 000 blev 43 miljoner
Veckans mest svindlande värdeökning hittar vi i Storbritannien.
År 2011 satte en man vid namn Chris in 1 500 pund, motsvarande omkring 19 000 kronor, på den tidiga kryptobörsen Britcoin. För pengarna köpte han bitcoin medan kursen fortfarande låg på ensiffriga pundnivåer.
Plattformen bytte senare namn till Intersango, fick ekonomiska problem och stängde 2014. Kvar på kontot låg 61 bitcoin som Chris inte kunde ta ut.
Han räknade pengarna som förlorade. När två av plattformens grundare mejlade honom om tillgångarna 2018 trodde han dessutom att meddelandena var bedrägeriförsök och raderade dem.
Tolv år efter stängningen fick historien ändå ett lyckligt slut. Med hjälp av en advokatbyrå lyckades Chris spåra och få tillbaka samtliga 61 bitcoin, värda omkring 3,3 miljoner pund eller 43 miljoner kronor.
Läs vidare här: Hans bitcoin försvann i tolv år, nu är de värda 43 miljoner. Dagens PS
Så når du 59 000 kronor som pensionär
Vi avslutar veckan med en pensionskalkyl.
I ett räkneexempel når en 50-åring ett konsumtionsutrymme på 59 000 kronor i månaden efter skatt från 68 års ålder.
Bakom beloppet ligger en lön på 75 000 kronor i månaden, 1,5 miljoner kronor på ett ISK och ett buffertkapital på 200 000 kronor. Personen fortsätter dessutom att spara 7 000 kronor varje månad fram till pensionen.
De 59 000 kronorna är dock inte enbart pension. Summan består både av pensionsinkomster och uttag från det privata kapital som personen har byggt upp.
För en 40-åring med 45 000 kronor i lön, 500 000 kronor på ISK och ett månadssparande på 4 000 kronor landar motsvarande belopp på 34 700 kronor efter skatt.
Om lönen i stället är 65 000 kronor, med samma sparkapital och månadssparande, blir beloppet 48 500 kronor.
Den som siktar på 59 000 kronor i månaden som pensionär behöver med andra ord både en hög lön, ett stort försprång och ett fortsatt rejält sparande.
Mer om detta: Så får du 59 000 kronor i månaden som pensionär – efter skatt. Dagens PS
Läs också: 5 000 kronor extra i månaden: Det här saknas i pensionärens budget. E55
Läs även: Toppekonomen om räntekurvan: ”Då har vi ett stort problem”. Realtid
