Inflation och dyrtider? Allt svårare att få hushållsbudgeten att gå ihop? Tvärtom. Det är enbart en fråga om perspektiv.
Så mycket billigare har maten blivit
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 18 apr. 2024Publicerad: 18 apr. 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
”Fakta om maten” är en rapportserie som överskådligt belyser dagligvaruhandeln ur olika perspektiv.
Den första i serien, presenterad nu, fokuserar på livsmedelskonsumtionen och hur den förändrats över tid.
Serien är ett samarbete mellan branschorganisationen Svensk dagligvaruhandel, HUI Research och Fredrik Bergström.
Lägre andel idag
Fakta i målet är att maten blivit kraftigt mycket billigare, mätt i andel av inkomsten. De svenska hushållen lägger en allt mindre andel av sina inkomster på livsmedel.
I dag står livsmedelsutgifterna bara för cirka 13 procent av hushållets totala utgifter. Den ökade köpkraften hos svenska hushåll över tid, har inneburit en ökad konsumtion.
ANNONS
Senaste nytt
Pressats nedåt
Samtidigt har alltså andelen av pengarna vi lägger på mat och alkoholfri drycks pressats nedåt rejält.
ANNONS
I början av 1900-talet uppgick livsmedelsutgifterna för ett svenskt genomsnittshushåll till 44 procent av de totala inkomsterna, enligt rapporten.
1952 var motsvarande siffra 33 procent, en tredjedel av pengarna till mat.
I dag är vi alltså nere i cirka 13 procent av våra totala utgifter.
Då hade vi betalat 16 000
”Om vi hade lagt lika stor andel på livsmedel i dag som vi gjorde i början av 1900-talet hade hushållens utgifter för mat varit cirka 16 000 kronor per månad. I stället köper hushåll idag livsmedel för ungefär 4 600 kronor per månad och har i stället ökat sin konsumtion av andra varor, där den enskilt största delen går till boende”, konstaterar Karin Brynell, som är vd för Svensk dagligvaruhandel.
Branschen växer ändå
”Men trots att dagligvaruhandeln i dag tar en mindre andel av hushållens totala konsumtion är det viktigt att förstå att totalkonsumtionen har vuxit så pass mycket att livsmedelsbranschen också växer”, tillägger hon.
Boendet dyrast
ANNONS
Som Brynell konstaterar är det boendet som slukar mest pengar i dag, i snitt 24 procent av hushållets utgifter.
Rekreation och kultur står för 12 procent – där ingår böcker och datorer – och alltså nästan lika mycket som vi lägger på mat.
På den nivån hamnar även transporter och fordon (12 procent) och övriga varor och tjänster, som når upp till 11 procent.
Restauranger, kaféer, hotell och dylikt lägger vi 7 procent av pengarna på.
Och pengar har vi i relativt hög utsträckning.
Den disponibla hushållsinkomsten har enligt rapporten ökat med cirka 70 procent mellan 1995 och 2022.
Hushållens största utgift – andel av pengarna
Boende 24 procent
ANNONS
Mat och dryck 13 procent
Rekreation och kultur 12 procent
Transporter och fordon 12 procent
Övriga varor o tjänster 11 procent
Restaurang, kafé, hotell 7 procent
(Källa: Svensk dagligvaruhandel)
Läs mer:
Rika vd:n manar fattiga familjer att äta flingor till middag. Dagens PS
ANNONS
Matpriserna har börjat öka igen. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
