Danskar tjänar 22 000 kronor mer i månaden än svenskar och i Japan skänks hus bort helt gratis. Samtidigt väntar nya regler för den som handlar på kredit. PS sammanfattar veckans privatekonomiska nyheter, där vi också tittar närmare på ett nytt pensionskrav.
Ny lag nästa vecka, gratis hus och 22 000 kronor mer i lön – varje månad
Ett hus med tillhörande tomt, utan att betala en enda krona? I Japan är det faktiskt möjligt. På flera håll har bostäder blivit så svåra att sälja att ägarna hellre skänker bort dem.
I veckan har vi också granskat löneskillnaderna mellan Sverige och Danmark, nya regler för lån och kreditköp samt hur mycket pengar som egentligen bör ligga kvar på sparkontot.
Nedan sammanfattar PS den senaste veckans privatekonomiska nyheter.
Läs också: Jobba hemifrån – få tusenlappar mer i pension. Dagens PS
Danskar tjänar 22 000 kronor mer än svenskar
Vi inleder veckan på andra sidan Öresund.
Enligt ny statistik från Eurostat tjänade en dansk heltidsanställd i genomsnitt motsvarande 67 780 kronor i månaden under 2025.
I Sverige låg motsvarande månadslön på 45 761 kronor. Det skiljer alltså drygt 22 000 kronor, eller 48 procent.
Även jämfört med Finland ligger Sverige efter. Faktum är att Sverige har lägst genomsnittslön bland de nordiska länder som ingår i jämförelsen.
Men det finns en hake.
Danska löntagare betalar betydligt mer i skatt. När Eurostat jämför vad en ensamstående person med genomsnittslön får behålla krymper Danmarks försprång till 17 procent, motsvarande knappt 6 000 kronor i månaden.
Sverige klättrar därmed från åttonde till sjätte plats i EU när lönerna jämförs efter skatt.
Läs vidare: Danskar tjänar 22 000 kronor i månaden mer än svenskar. Dagens PS
Här skänks husen bort helt gratis
Vidare till Japan, där bostadsmarknaden bjuder på något så ovanligt som gratis hus.
I kommunen Kamiichi erbjuds för närvarande tre fastigheter för noll yen.
Bakom erbjudandena finns ett växande problem med övergivna bostäder.
Japan har en åldrande och krympande befolkning. När människor flyttar från mindre orter blir många hus stående tomma, samtidigt som ägarna fortfarande måste betala skatt och underhåll.
Enligt japansk statistik fanns det omkring nio miljoner obebodda bostäder i landet 2023.
För vissa ägare har husen därför blivit en ekonomisk belastning som de helst vill slippa.
Läs mer här: Här skänks husen bort gratis – därför vill ägarna bli av med dem. Dagens PS
Ny lag ska stoppa svenskarnas skuldfällor
Tillbaka till Sverige, där det snart blir svårare att handla för pengar man inte har.
Den 20 november, bara en vecka före Black Friday, börjar en ny konsumentkreditlag att gälla.
Reglerna innebär bland annat att långivare måste göra noggrannare kreditprövningar, även vid mindre krediter. Konsumenter ska också uttryckligen godkänna kreditavtalet.
Förhoppningen är att färre ska hamna i ekonomiska svårigheter.
Men sparpsykologen Niklas Laninge på Opti är tveksam till hur stor skillnad den nya lagen kommer att göra.
Han menar att problemet inte bara handlar om hur enkelt det är att få kredit, utan också om hur vi fattar köpbeslut.
Läs vidare: Ny lag i Sverige om två veckor – sparexperten: ”Räcker inte hela vägen”. Dagens PS
200 000 kronor på banken kan bli dyrt
Annat som väckt uppmärksamhet i veckan är sparkontot. Att ha en rejäl summa pengar liggandes där kan förvisso kännas tryggt. Men det finns gränser för hur stor bufferten behöver vara.
Enligt Finansinspektionen kan två till tre månaders nödvändiga utgifter vara en rimlig utgångspunkt. Har du betydligt mer pengar än så på kontot kan det långsiktiga sparandet bli lidande.
En rapport från den europeiska fondbranschorganisationen EFAMA visar hur stor skillnaden kan bli.
I ett räkneexempel jämförs 10 000 euro som placerades på ett bankkonto i slutet av 2014 med samma summa investerad i en fondportfölj.
Vid slutet av 2025 hade bankpengarna ett inflationsjusterat värde på 7 605 euro. Fondportföljen var däremot värd 12 736 euro, efter inflation och kostnader.
Skillnaden motsvarar omkring 56 000 kronor.
Mer om detta: 200 000 kronor på banken kan vara för mycket – så dyrt kan det bli. Dagens PS
LO vill ändra svenskarnas pensionsålder
Vi avslutar veckan på pensionsfronten, där LO kräver att reglerna för svenskarnas pensionsålder görs om.
Sedan årsskiftet gäller riktåldern 67 år för personer födda mellan 1960 och 1965.
Enligt Pensionsmyndighetens prognos kan personer födda mellan 1998 och 2014 få en riktålder på 70 år.
Men alla har inte samma möjligheter att arbeta så länge.
Det menar LO, som nu vill förändra hur riktåldern beräknas.
I dag följer den utvecklingen av befolkningens genomsnittliga livslängd. Problemet, enligt LO, är att livslängden skiljer sig kraftigt mellan olika grupper.
”Det är helt orimligt att Sveriges arbetare skulle behöva arbeta ännu längre för att få en bra pension”, säger LO:s ordförande Johan Lindholm.
Läs mer här: Svenskarnas pensionsålder kan ändras – här är nya kravet. Dagens PS
Läs även: Diktatorsson förverkade lyxvilla såld för över 900 miljoner. Realtid
Läs också: 58-åring köpte lott – vann herrgård värd 53 miljoner. E55
