De lyckades binda sina bolån innan räntorna sköt i höjden. Nu är respiten snart över. När de billiga lånen löper ut riskerar omkring 75 000 svenska hushåll en betydligt högre månadskostnad.
Räntesmäll för 75 000 svenska hushåll – får betala 22 600 kronor mer

Medan andra bolånetagare har fått följa räntornas berg- och dalbana har de kunnat luta sig mot en bunden ränta på i genomsnitt 1,6 procent.
Det gäller hushåll som band sina bolån på fem år mellan maj 2021 och april 2022 – strax före inflations- och räntechocken.
Nu börjar femårsperioderna löpa ut. Därmed kommer räntehöjningen med flera års fördröjning.
Läs även: Experten trotsar gamla regeln – då kan pensionären ha 100 procent aktier. Dagens PS
Nästan 2 000 kronor mer i månaden
Den som inte binder om sitt lån får automatiskt en rörlig tremånadersränta. I juli låg den genomsnittliga rörliga räntan på 2,73 procent, enligt jämförelsetjänsten Zmartas genomgång av bankernas snitträntor.
Att Zmarta räknar med att hushållen går över till rörlig ränta är ingen orimlig utgångspunkt. Det har blivit det självklara valet för nästan alla nya bolånetagare hos flera banker. Exempelvis hade 98 procent av de nya lånen hos SBAB rörlig ränta i juni. Hos Skandiabanken var andelen 99 procent.
Men för hushållen som lämnar en femårig ränta på i genomsnitt 1,6 procent blir övergången dyr. För ett bolån på två miljoner kronor ökar ränteutgifterna med omkring 22 600 kronor om året. Det motsvarar närmare 2 000 kronor i månaden.
”Det är en käftsmäll för väldigt många hushåll där men har vant sig vid betydligt lägre ränteutgifter. Nu vaknar de upp till en helt ny verklighet. För att mildra effekten av räntechocken behöver de snarast se över sina lån och jämföra räntor”, säger Ola Söderlind, hushållsekonom på Zmarta.
Missa inte: Varning för osäkra privatlån – myndigheten: Det här måste du spara. Dagens PS
Kostnaden landar på 1,6 miljarder
Tillsammans väntas de berörda hushållens ränteutgifter öka med drygt 1,6 miljarder kronor. Samtidigt beräknas statens utgifter för ränteavdraget stiga med 490 miljoner kronor om året.
Beräkningen bygger på att samtliga hushåll väljer rörlig ränta när deras bundna lån löper ut.
Att binda räntan på nytt behöver dock inte ge någon lindring. En ny femårig bindningstid skulle enligt Zmarta innebära en ränta på omkring 3,45 procent – mer än dubbelt så hög som den tidigare räntan.
I det scenariot skulle hushållens sammanlagda ränteutgifter öka med 2,7 miljarder kronor. Statens kostnad för ränteavdragen skulle samtidigt stiga med drygt 800 miljoner.
Kan slå mot bostadsmarknaden
Zmarta varnar dessutom för att kostnaderna kan öka ytterligare om marknadens förväntningar på stigande räntor blir verklighet.
”Det här gröper stora hål i både statens och många av hushållens plånböcker. Skulle nu räntorna stiga som marknaden spår just nu, innebär det än större ränteutgifter framöver. Det riskerar att lägga en våt filt över bostadsmarknaden och övriga ekonomin”, säger Ola Söderlind.
Läs också: Har du råd med hyran som pensionär? Så mycket kostar boendet. E55





