Europa skulle kunna stärka både ekonomin och pensionssystemen genom att investera mer pensionspengar på kapitalmarknaderna. Det menar den brittiska tidningen The Economist.
Europa använder pensionspengarna fel – Sverige pekas ut
Europa borde använda sina pensionspengar för att investera mer i kapitalmarknader och innovativa företag. Det argumenterar The Economist för i en ny analys där man lyfter fram Sverige som förebild.
Enligt tidningen kan pensionsreformer både stärka ekonomin i dag och göra pensionssystemen mer hållbara i framtiden.
Missa inte: Svenska kommunen kan kollapsa: ”Ser ut som en krigszon”. Dagens PS
Ett system från 1800-talet pressas
I stora delar av Europa bygger pensionssystemen fortfarande på en modell som skapades i slutet av 1800-talet.
Den tyske rikskanslern Otto von Bismarck införde 1889 ett så kallat fördelningssystem där dagens arbetstagare finansierar dagens pensionärer. Modellen har fungerat i många decennier, men sätts under allt hårdare press när befolkningen blir äldre.
När allt fler går i pension samtidigt som färre arbetar måste pensionssystemen finansieras på andra sätt. Antingen genom högre avgifter från arbetstagare eller genom att staten skjuter till mer pengar.
I Tyskland väntas exempelvis en tredjedel av den federala budgeten gå till pensionssystemet i år.
Europas kapitalmarknader släpar efter
Samtidigt pekar The Economist på ett annat problem: Europas kapitalmarknader är betydligt mindre än USA:s.
Det samlade värdet på EU:s börser motsvarar ungefär 85 procent av BNP. I USA är siffran omkring 220 procent.
Det spelar roll eftersom många nya företag behöver pengar från investerare för att växa. Om kapitalmarknaderna är små finns det också mindre pengar att investera.
Här menar The Economist att pensionspengar skulle kunna spela en större roll. Om mer pensionssparande investeras i aktier och fonder kan det ge mer kapital till företag och innovation i Europa.
Läs även: Expert varnar för matkris vid krig: ”Vi duckar för det”. Dagens PS
Sverige lyfts fram som exempel
I sin analys lyfter The Economist fram Sverige som ett exempel på hur pensionssystemet kan bidra till kapitalmarknaderna.
Här har delar av pensionssystemet byggts upp med fonder som investerar på marknaden. En del av pensionsavgifterna går också till individuella investeringskonton.
Resultatet är att pensionskapitalet i Sverige uppgår till cirka 671 miljarder dollar – motsvarande omkring 110 procent av landets BNP.
Det är enligt The Economist ingen slump att Sverige också har fler så kallade unicornbolag per invånare än något annat EU-land.
Även Nederländerna nämns som ett exempel. Där motsvarar pensionssparandet ungefär 145 procent av BNP i kollektiva fonder.
Kan frigöra tusentals miljarder
Flera andra europeiska länder har under senare år ökat sina pensionssparande genom mer marknadsbaserade system.
Enligt Morgan Stanley ökade exempelvis Danmark och Schweiz pensionskapitalet med omkring 20 procent av BNP på ett decennium efter att ha byggt ut marknadsbaserade tjänstepensioner.
Om en liknande utveckling skedde i hela eurozonen skulle mer än 3 biljoner euro kunna frigöras till investeringar, enligt analysen.
Uppmaningen: börja nu
Förslagen som lyfts fram är bland annat att skapa större buffertfonder i pensionssystemen, låta tjänstepensioner investeras mer på kapitalmarknaderna och ge sparare möjlighet att placera en del av pensionsavgifterna i individuella investeringskonton.
En sådan omställning skulle ta tid. Men enligt analysen är det just därför reformerna bör påbörjas så snart som möjligt.
Europa försöker redan bygga mer integrerade kapitalmarknader. Men utan större kapitalbas riskerar dessa initiativ att få begränsad effekt.
Samtidigt börjar Europas techsektor visa livstecken. Därför menar The Economist att potentialen i pensionsreformer nu kan vara större än på länge.
Läs också: Höjd pensionsålder kopplas till ekonomiskt bakslag. Realtid
