Hälften av skillnaden i livslängd mellan människor sitter i generna, visar en tvillingstudie i Science byggd på svenska data. Det gör föräldrarnas ålder till den bästa ledtråd du har när du ska räkna ut hur länge pensionen behöver räcka.
Dina föräldrars ålder visar hur länge din pension måste räcka
Din mamma blev 91. Din pappa 88. Fram till i år har forskningen sagt att det säger ganska lite om dig. Nu säger den något annat.
Forskare vid Weizmanninstitutet i Israel och Karolinska institutet har gått igenom svenska tvillingar födda 1900 till 1935, däribland enäggstvillingar som växte upp i olika familjer.
Till det kommer danska tvillingdata. När dödsfall av yttre orsaker som olyckor och infektioner räknas bort förklarar arvet omkring 50 procent av variationen i livslängd. Tidigare studier har oftast landat på 20 till 25 procent.
”Fram till nu har vi sagt att mellan 10 och 30 procent av livslängden avgörs av generna, så det är en stor förändring”, sade Sara Hägg, docent i molekylär epidemiologi vid Karolinska institutet och medförfattare till studien, till TT i januari. Hon tillade att det finns ”en begränsning för hur mycket man kan påverka sin livslängd”.
Pensionen ska räcka fler år
Pensionssystemet räknar redan med att vi lever längre. Från i år gäller en riktålder på 67 år för alla som är födda 1960 till 1965.
Pensionsmyndigheten förklarar varför utan omsvep: ”När medellivslängden ökar måste samma pension räcka under fler år, vilket ger lägre månadsbelopp.” Är du född 1963 går inkomstpensionen tidigast att ta ut vid 64.
Medellivslängden i Sverige var 85,55 år för kvinnor och 82,52 år för män i fjol, enligt SCB. Kurvan pekar uppåt. För barn födda 2015 till 2017 ligger prognosen på en riktålder på 71 år.
Räkna på din egen familj
Studien säger inget om hur gammal just du blir. Det den säger är att familjehistorien väger tyngre än forskarna trott, och det räcker för att ändra kalkylen.
Säg att du är född 1963, har riktålder 67 och föräldrar som blev 88 och 91. Lever du som de ska pensionen räcka i 21 till 24 år. Utgår du i stället från medellivslängden vid födseln blir det 15,5 till 18,5 år.
Den siffran är dessutom för låg, eftersom medellivslängden vid födseln drar med sig alla som dör tidigt. Den som redan fyllt 67 väntas bli äldre än så.
Gapet på fem, sex år slår rakt in i två beslut. Att ta ut pensionen vid 64 sänker månadsbeloppet livet ut, och med långlivade föräldrar betalar du för det under fler år. Den som ska leva 24 år på sina pengar behöver också en större sparbuffert vid 60 än den som räknar med 15.
Det motsatta gäller om föräldrarna dog tidigt. Det finns pensionärer som ångrar att de sparade alldeles för mycket, och en kortare förväntad livslängd talar för att ta ut mer och tidigare.
Andra halvan bestämmer du över
Den andra hälften av livslängden är fortfarande livsstil. ”Det är ju 50 procent som påverkas av vår livsstil så det är mycket vi faktiskt kan påverka. Hur länge vi lever påverkas av väldigt många faktorer”, säger Sara Hägg.
Uri Alon, professor vid Weizmanninstitutet och en av forskarna bakom studien, sätter en siffra på det i CNN. Motion, kost och sociala relationer kan flytta livslängden ungefär fem år åt endera hållet.
Den som har gener för 80 kan nå 85, eller stanna på 75. ”Men sunda vanor tar dig inte från 80 till 100 om dina gener säger 80”, säger han.
Vilka gener det handlar om vet ingen ännu. ”Än så länge vet vi väldigt lite om vilka gener som reglerar åldrandet”, säger Sara Hägg.
Tills forskarna vet mer är föräldrarnas ålder det närmaste du kommer ett gentest. Och det kostar ingenting.
Tre saker att göra innan du väljer uttagsålder
- Hämta prognosen på minPension. Läs den kritiskt, för prognosen kan lura dig om antagandena inte stämmer med ditt liv.
- Räkna två gånger, en gång med föräldrarnas ålder och en gång med medellivslängden. Skillnaden i månadsbelopp är din riskmarginal.
- Är släkten långlivad, vänta med uttaget. Är den kortlivad, ta ut tidigare och spara mindre. Generna lovar ingenting, men de ger dig bättre odds än ett rikssnitt.
