Från den 20 november måste betalbolag som Klarna pröva om du har råd även med små köp på faktura och delbetalning. Ett kreditavtal binder dig bara om du uttryckligen har godkänt det.
Om 18 dagar skärps reglerna – små fakturaköp prövas mot lönen
Den nya konsumentkreditlagen ersätter lagen från 2010 och gäller kreditavtal som ingås från och med den 20 november, en vecka före Black Friday.
Enligt regeringen kommer fler krediter att omfattas av lagens skydd, bland annat räntefria krediter som ett annat bolag än butiken lämnar, alltså faktura och delbetalning via betalbolag. ”Med ytterligare skydd för konsumenterna fortsätter vi att stoppa ansvarslös kreditgivning”, sa finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) när propositionen lades fram i mars.
En faktura där butiken själv lämnar krediten undantas från kreditprövningen om den är ränte- och avgiftsfri och ska betalas inom 50 dagar efter leveransen. Är butiken ett stort företag som säljer på nätet är gränsen 14 dagar, och fakturan får då inte säljas vidare innan den är betald.
På måndagen skrev Konsumentverket att kreditgivarna ska göra en noggrann kreditprövning ”även vid små lån och fakturatjänster som ’köp nu, betala senare’”.
Lagen skärper kreditprövningen, som ska bygga på uppgifter om konsumentens inkomster, utgifter och skulder, i den omfattning som är nödvändig och proportionerlig med hänsyn till bland annat kreditbeloppet.
Krediten får bara beviljas om kunden bedöms kunna betala tillbaka, och ett avslag ska motiveras snarast.
Finansinspektionen beslutade den 13 oktober om allmänna råd för hur prövningen bör gå till. När förslaget kom i maj skrev myndigheten att företagen bör samla in fler uppgifter, bland annat månadskostnaden för alla skulder kunden har, och att ”i stort sett samtliga konsumenter som ansöker om en kredit från ett tillståndspliktigt företag kommer att påverkas”.
Eftersom kreditgivaren ska kunna avråda från krediter där månadsbeloppet inte står i rimlig relation till kreditbeloppet räknade FI med att något färre krediter skulle beviljas, ”huvudsakligen de mindre krediterna till konsumenter med låga inkomster”.
Just den följden invände branschen mot. ”Man gör det väldigt svårt för många målgrupper, inte minst för de som har en låg pension eller låga inkomster”, sa Roslana Cederhage, generalsekreterare för branschföreningen Swefintech, till TT i slutet av juni. Hon påpekade att ett räntefritt fakturaköp på några hundra kronor kan omfattas av samma regler som ett betydligt större konsumtionslån.
Klarna har börjat be kunderna uppge sin månadsinkomst efter skatt och sin boendekostnad, och enligt bolaget har över en miljon svenskar gjort det. Bolaget kontrollerar redan i dag återbetalningsförmågan vid varje köp, men inför de nya reglerna behöver Klarna enligt utskicket till kunderna ”en översikt över din ekonomi”.
Det ska ta ungefär en minut och inga dokument behövs, men kunderna kommer med jämna mellanrum att behöva uppdatera uppgifterna. ”Gör det nu, så slipper du frågorna i kassan”, skriver Klarna. En talesperson för bolaget skriver i ett mejl till Nyheter24 att ”för de flesta kommer kundupplevelsen inte att förändras”.
En förvald kredit binder inte kunden
Förvald kredit har varit förbjuden i nätkassan sedan den 1 juli 2020, då betaltjänstlagen började kräva att ett betalsätt utan kredit visas först. Den nya lagen gör samtycket till ett villkor för själva avtalet, och enligt den är konsumenten bunden av ett kreditavtal ”endast om konsumenten uttryckligen samtyckt till att ingå avtalet”.
I riksdagsdebatten i maj talade Anna-Belle Strömberg (S) om unga som möter en kreditmarknad där lån ibland ”säljs in lika enkelt som ett mobilabonnemang”.
Samtyckeskravet gäller både på nätet och i fysiska butiker, enligt propositionen. I lagen omfattar det även butikens egen faktura, trots att den undantas från kreditprövningen.
