En växande skara svenskar står med ett mer eller mindre tomt konto dagarna före lön. Parallellt växer gruppen som står med tusentals kronor kvar. En ny undersökning visar att skillnaderna i hushållens ekonomi ökar.
Lista: Så mycket pengar har svenskarna kvar dagen före lön
Svenskarna blir förvisso rikare, konstaterade PS i mars.
Det är dock inte lönerna som bidrar till rikedomen, utan ägande. Under fjärde kvartalet 2025 ökade exempelvis hushållens aktietillgångar med 403 miljarder kronor.
På lönekontot ser det dock, för många, betydligt tunnare ut.
Läs även: Så mycket måste du spara varje månad för att bli ekonomiskt fri. Dagens PS
Var fjärde har knappt något kvar
Enligt nya siffror från Länsförsäkringar har 25 procent av svenskarna mindre än 500 kronor kvar dagen innan löning. För ett år sedan var motsvarande andel 20 procent.
Än mer oroande är utvecklingen för de mest utsatta. Andelen som uppger att de har ”i stort sett ingenting” kvar har stigit från 12 till 15 procent.
”Att andelen som har i stort sett ingenting kvar ökar är ett varningstecken. De här hushållen är extra sårbara för kostnadsökningar oavsett om det gäller mat, räntor eller energi, områden som alla påverkas av det rådande omvärldsläget”, kommenterar Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.
Missa inte: Tusentals svenskar fast i bank – får inte tillbaka sina pengar. Dagens PS
Samtidigt: fler med gott om pengar
Men utvecklingen går åt två håll.
Samtidigt som fler pressas ekonomiskt ökar också andelen som har stora marginaler. I dag uppger 14 procent att de har minst 15 000 kronor kvar före lön – en uppgång från 11 procent året innan.
”Det är ytterligheterna som växer, medan mitten står på stadig mark”, konstaterar Westerberg. ”Det innebär att de som redan har små marginaler är de som drabbas hårdast när tiderna är tuffa, medan de med starkare ekonomi har betydligt bättre motståndskraft”.
Så mycket har svenskarna kvar på kontot dagen innan de får lön/pension/annan inkomst:
- Mindre än ingenting, jag har oftast lånat: 3 procent
- I stort sett ingenting: 15 procent
- Upp till 499 kr: 8 procent
- 500-999 kr: 9 procent
- 1 000-1 499 kr: 8 procent
- 1 500-1 999 kr: 6 procent
- 2 000-2 999 kr: 9 procent
- 3 000-4 999 kr: 10 procent
- 5 000-7 499 kr: 8 procent
- 7 500-9 999 kr: 5 procent
- 10 000-14 999 kr: 5 procent
- 15 000-19 999 kr: 3 procent
- 20 000 kr eller mer: 11 procent
Källa: Länsförsäkringar
Risk att stödet inte räcker
Bakom utvecklingen finns ett tufft ekonomiskt läge där stigande kostnader slår olika hårt mot olika hushåll. Och även om politiska åtgärder kan ge viss lindring, finns en risk att de inte träffar rätt.
”Utvecklingen visar på en ökad polarisering i hushållens ekonomi. Samtidigt kan vårbudgeten ge ett välbehövligt tillskott men det finns också en risk att det inte når de hushåll som har det tuffast”, avslutar Westerberg.
Läs också: Svenskar jobbar mest i Norden – får ändå lägst lön. Realtid
