Kinas export ökade med 36,3 procent i september jämfört med samma månad i fjol, och trycket riktas allt tydligare mot Europa. Först tappar industrin marknadsandelar, och i nästa våg når konkurrensen pensionerna genom färre jobb och lägre värde på fondernas industriaktier.
Kinas exportvåg slår först mot industrin – sedan mot din pension
Exporten till EU steg med 25,3 procent i september medan importen från EU var oförändrad, rapporterar nyhetsbyrån AFP. Under årets nio första månader uppgick Kinas handelsöverskott till 938,1 miljarder dollar, mot 875,1 miljarder under samma period i fjol, enligt den kinesiska tullmyndigheten.
Att pressen på Europas industri ökar hänger ihop med handelskriget mellan USA och Kina. ”Det faktum att Kinas export till USA minskar som en följd av handelskriget mellan USA och Kina medverkar också till att öka exporttrycket på just den europeiska marknaden”, skriver Industrins ekonomiska råd i en rapport från den 13 oktober.
I september var Kinas handelsöverskott mot Tyskland mer än tre gånger så stort som ett år tidigare, enligt Reuters.
Exporten är Kinas ventil
Fastighetsinvesteringarna i Kina föll med 20,2 procent under årets tre första kvartal, enligt landets statistikmyndighet. Exporten har enligt Internationella valutafonden bara delvis vägt upp den svaga konsumtionen.
Ekonomen Michael Pettis vid Carnegie Endowment for International Peace förklarar i en artikel i Foreign Affairs varför exporten har blivit Kinas ventil. Kina har haft ”kanske den snabbaste skuldökningen i förhållande till BNP som världen har sett”, och när investeringarna inte längre kan driva tillväxten har landet enligt Pettis ”all anledning att hålla handelsöverskottet så stort som möjligt så länge det går”.
Han kallar obalanserna ”i grunden ohållbara”, men om USA stänger sin marknad riskerar ett politiskt splittrat Europa att få ta emot Kinas överskottsproduktion. ”Den processen kan redan ha börjat”, skriver Pettis.
Industrin tar den första smällen
För svensk industri kommer trycket främst via Tyskland, som enligt rådet är Sveriges viktigaste exportmarknad. Kinas export till Tyskland har ökat med över 70 miljarder dollar sedan 2019, medan den svenska exporten dit har ökat med 4 miljarder dollar, enligt rådet.
Det arbetsgivarnära institutet IW i Köln uppskattar att kinesisk konkurrens ligger bakom omkring 400 000 av de 520 000 industrijobb som försvann i Tyskland mellan 2019 och 2025.
”Det finns en risk för en långvarig strukturkris i europeisk industri med allvarliga konsekvenser för svensk industri om inte något görs”, säger rådets ordförande Ola Bergström, professor vid Handelshögskolan i Göteborg.
Maskiner, fordon samt kemi och läkemedel stod tillsammans för 40,8 procent av den svenska varuexporten 2024, enligt rådets sammanställning av FN:s handelsdata, och i just de varugrupperna har Kina enligt rådet gjort tydliga framsteg i Europa.
Rådet skriver att kinesiska företag nu ”utövar priskonkurrens även inom mer avancerade segment på marknaden som tidigare utgjorde mindre nischer som västerländska företag från mindre ekonomier som Sverige har kunnat dra fördel av”.
Rapporten nämner avancerade maskiner och specialkomponenter, där kunderna tidigare har betalat extra för expertkunskap och långa kundrelationer.
| Bransch | Andel av svensk varuexport 2024 | Kinesiskt tryck |
|---|---|---|
| Kemi och läkemedel | 13,9 procent | Nära sju av tio företag inom kemi samt plast och gummi pressas redan (IKEM) |
| Maskiner | 13,5 procent | Priskonkurrens i avancerade maskiner och specialkomponenter (IER) |
| Fordon | 13,4 procent | Tyska biltillverkares andel i Kina föll från 25 till 15 procent 2020–2024 (IER) |
| Elektronik och telekom | 10,3 procent | Bland de största ökningarna av kinesisk export till Europa 2019–2024 (IER) |
| Stål | 3,7 procent | EU tar ut 50 procent tull utanför kvoten sedan den 1 juli (EU-kommissionen) |
Källa: Industrins ekonomiska råd (UN Comtrade), IKEM, EU-kommissionen
”Det här är inte bara en fråga om en tillfällig konjunkturnedgång. Konkurrensen förändras i grunden”, säger Carl Eckerdal, chefekonom på branschorganisationen IKEM, i en analys av kemibranschen den 7 oktober.
I nästa våg når konkurrensen pensionerna
Exportindustrin påverkar pensionerna på två sätt, genom fondernas aktieinnehav och genom avgifterna på lönerna. AP2, AP3 och AP4, som tog över AP1:s kapital vid årsskiftet, förvaltade 2 327 miljarder kronor den 30 juni.
Av kapitalet låg 13,6 procent i svenska börsaktier, medan Sverige väger knappt 0,7 procent i MSCI:s världsindex. I MSCI:s Sverigeindex utgör industribolagen 46,1 procent, mot 18,6 procent i Europaindexet och 10,3 procent i världsindexet.
Enligt fondernas innehavslistor låg nära 95 miljarder kronor i bolag inom de utsatta branscherna den 30 juni, från fordon och maskiner till telekomutrustning och metaller. Det motsvarar 30 procent av fondernas svenska aktier och drygt 4 procent av kapitalet.
| Bolag | AP-fondernas innehav, miljarder kronor |
|---|---|
| Atlas Copco | 21,7 |
| AB Volvo | 13,0 |
| Sandvik | 8,4 |
| ABB | 6,8 |
| Alfa Laval | 6,1 |
| Epiroc | 6,1 |
| Ericsson | 5,8 |
| Boliden | 3,0 |
| Munters | 2,8 |
| Trelleborg | 2,5 |
| Övriga 22 bolag | 18,6 |
| Summa | 94,9 |
Källa: AP-fondernas innehavslistor per den 30 juni 2026, egen sammanställning
Hos tjänstepensionsbolaget Alecta låg 39 procent av de svenska aktierna i samma branscher vid årsskiftet, och AMF:s två största innehav efter Investor var då AB Volvo och Atlas Copco. Premiepensionens förvalsalternativ AP7 Såfa följer i stället världsindexet och har nästan inga svenska aktier.
Inkomstpensionen finansieras med avgifter på dagens löner. Avgiftstillgången, alltså värdet av avgiftsflödet, utgjorde 82,9 procent av tillgångarna vid utgången av 2025 och buffertfonderna 17,1 procent, enligt Finansdepartementets utvärdering i mars.
”Kortsiktigt är sysselsättningens utveckling den viktigaste faktorn”, skriver Pensionsmyndigheten i sin Orange rapport, som kom i april. Teknikindustrin, där maskin- och fordonsbolagen ingår, sysselsatte omkring 430 000 personer i Sverige 2023 när jobben hos underleverantörerna räknas med, motsvarande ungefär 8 procent av alla sysselsatta, enligt Teknikföretagen.
En dubbelsmäll i flera led
Kinas riktade export mot Europa kan därmed slå mot pensionssystemet från två håll. Rådet beskriver en strukturkris som en långvarig stagnation där olönsamma företag slås ut, ”vilket leder till ökat antal konkurser och ökad arbetslöshet”, och enligt Pettis kan kostnaden för Europa bli avindustrialisering, stigande skulder och svagare tillväxt.
Effekten av färre sysselsatta förstärks, enligt Pensionsmyndigheten, ”av att avgiftsinkomsterna ett enskilt år används till att beräkna hela avgiftstillgången”. Faller industriaktierna krymper också buffertfonderna, som enligt myndigheten har ”större påverkan på förändringen i balanstalet, än vad som motsvarar deras andel av tillgångarna”, eftersom deras avkastning är ”betydligt mer volatil än övriga faktorer”.
För tjänstepensionen hos Alecta och AMF går vägen i stället direkt via avkastningen på samma industriaktier.
Vid utgången av 2025 översteg tillgångarna i inkomstpensionen skulderna med 1 746 miljarder kronor, ett överskott på 15 procent. AP-fondernas samlade innehav i de utsatta bolagen motsvarar drygt 5 procent av det överskottet, så ett kursfall räcker inte ensamt för att utlösa bromsen, som räknar upp pensionerna långsammare än lönerna eller sänker dem.
Det avgörande ledet är i stället sysselsättningen. Vanliga konjunktursvängningar dämpas av att även arbetslösa tjänar in pensionsrätt, men förändringar som stadigvarande minskar antalet personer med pensionsgrundande inkomst påverkar balanstalet, enligt Pensionsmyndigheten.
Kinas export har kostat Europa 400 000 jobb och det ökar
Industrins ekonomiska råd skriver att ”den nya konkurrensen bör betraktas som en bestående och fundamental förändring av konkurrensförhållandena för europeisk industri”.
Den första vågen har redan kostat Tyskland omkring 400 000 industrijobb. Hur hårt den andra slår mot svenska pensioner avgörs av de 430 000 jobb som hänger på teknikindustrin och av de 95 miljarder kronor som AP-fonderna har placerat i just de bolag där den kinesiska konkurrensen nu tar marknadsandelar.
