Dagens PS

Höginkomsttagarnas stora skräck: Så kan valet slå mot plånboken

Plånboken
Valet kan få konsekvenser för plånboken – men olika väljargrupper fruktar helt olika utgångar (Foto: Jonas Ekströmer och Fredrik Sandberg/TT)

Ett maktskifte kan bli kännbart för dem med höga inkomster. Det tror åtminstone väljarna själva. Mer än varannan höginkomsttagare räknar med mindre pengar i plånboken om oppositionen vinner valet.

Valdagen närmar sig och löftena om bidrag, skattesänkningar och billigare tandvård duggar tätt.

Men för väljarna handlar valrörelsen också om något högst konkret: vilket regeringsalternativ som lämnar mest kvar i den egna plånboken.

Svaret pekar mot den sittande regeringen. I en ny Sifo-undersökning, beställd av privatekonomitjänsten uScore, uppger 21 procent att deras ekonomi skulle bli bättre om Tidöpartierna får fortsätta styra. 17 procent tror att den skulle försämras.

Vid ett maktskifte är bilden den motsatta. Endast 15 procent tror att privatekonomin skulle förbättras med en regering bestående av C, MP, S och V. Samtidigt räknar 35 procent med en försämring.

Läs även: Stängde Norges största flygplats – fick 72 000 kronor mer i lön. Dagens PS

Varannan höginkomsttagare orolig

Det är dock först när svaren delas upp efter inkomst som den verkligt stora sprickan visar sig.

Bland dem med högst inkomster tror hela 54 procent att ett maktskifte skulle ge dem en tunnare plånbok. Om Tidöpartierna får sitta kvar är motsvarande andel bara 4 procent.

För dem med en månadsinkomst på högst 22 000 kronor är förhållandet närmast det omvända. I den gruppen tror 40 procent att privatekonomin skulle försämras med ett fortsatt Tidöstyre. Bara 17 procent ser samma risk med en rödgrön regering.

”Ju mer man tjänar desto mer oroar man sig för hur ett maktskifte kan påverka plånboken. Vi kan också se en tydlig skiljelinje mellan könen och dem som arbetar och de som inte gör det”, säger Elenor Flodin, hushållsekonom på uScore.

Missa inte: Flera svenskar krävs på 2 000 kronor – gör så här om du drabbas. Dagens PS

Därför oroar sig höginkomsttagarna

Höginkomsttagarnas farhågor kommer inte ur tomma intet.

Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, har räknat på partiernas ekonomiska utspel. Enligt honom finns de tydligaste skillnaderna mellan regeringsalternativen just i politiken för dem som tjänar mest.

Socialdemokraterna vill återinföra avtrappningen av jobbskatteavdraget. Vänsterpartiet har föreslagit en beredskapsskatt och Miljöpartiet vill införa ytterligare ett steg i den statliga inkomstskatten. V och MP har även föreslagit en lägre skattefri gräns för sparande på ISK.

”Där ser man de stora skiljelinjerna mellan höger och vänster. Det lutar kraftigt åt mer skatter för höginkomsttagare om oppositionen vinner”, säger Stefan Westerberg till DN.

På andra sidan finns bland annat Liberalernas förslag om halverad statlig inkomstskatt. Både Liberalerna och Moderaterna vill dessutom höja den skattefria ISK-gränsen från 300 000 till 500 000 kronor.

Män fruktar maktskiftet mest

Även mellan män och kvinnor går en tydlig skiljelinje.

Vid en rödgrön valseger tror 45 procent av männen att deras privatekonomi skulle försämras. Bland kvinnorna är andelen 25 procent.

Yngre väljare är däremot mer oroliga för ytterligare fyra år med Tidöpartierna än äldre. Var fjärde person i den yngsta gruppen tror på en försämrad ekonomi vid ett fortsatt Tidöstyre. Bland personer mellan 50 och 64 år är andelen 13 procent.

Undersökningen säger förstås inget säkert om hur mycket pengar väljarna faktiskt skulle vinna eller förlora. Partiernas löften ska först överleva både valdagen och kommande regeringsförhandlingar.

Men när svenskarna själva får göra kalkylen är slutsatsen tydlig: Tidöpartierna vinner plånboksvalet – åtminstone bland dem som redan har mest i plånboken.

Läs också: 58 000 kronor för färjeresan – nu växer kritiken mot Gotlandspriserna. E55

Mest lästa i kategorin

Vice riksbankschef Göran Hjelm varnar för att kriget i Mellanöstern kan leda till stora räntehöjningar. Arkivbild.
Privatekonomi

”Kan innebära betydligt större räntehöjningar”

25 aug. 2026