Fastighetsskatt är en av tre skatter som svenska företag helst slipper se återinförda, visar PwC:s Skattebarometern 2026. Fem av riksdagens åtta partier har redan avfärdat samtliga tre, och bara Vänsterpartiet vill utreda en ny skatt på dyra villor.
Fastighetsskatten fruktas mest – men fem partier har redan sagt nej
Trehundra bolag har svarat i årets Skattebarometer, varav sjuttio är större noterade bolag och 230 är små och medelstora företag.
De skatter företagen helst slipper se införda eller återinförda är fastighetsskatt, arvsskatt och förmögenhetsskatt.
Men den politiska verkligheten ser annorlunda ut än företagens oro.
Fem partier har stängt dörren helt
PwC har under maj och juni intervjuat samtliga riksdagspartiers skattepolitiska talespersoner. Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna säger uttryckligen nej till alla tre skatterna.
De fem partierna har tillsammans en klar majoritet i riksdagen.
Centerpartiet och Miljöpartiet nämner ingen av de tre skatterna bland sina prioriteringar. Miljöpartiets Janine Alm Ericson vill reformera kapitalskatterna men preciserar inte hur.
Kvar står Vänsterpartiet.
Så mycket betalar du i dag
Statlig fastighetsskatt på bostäder avskaffades 2008. I dag betalar villaägare i stället en kommunal fastighetsavgift på 0,75 procent av taxeringsvärdet. För inkomståret 2026 är taket 10 425 kronor per år, enligt Skatteverket.
Taket gör att avgiften slår lika hårt oavsett var huset ligger. Det är precis den saken Vänsterpartiet vill åt.
Partiets ekonomiskpolitiska talesperson Ida Gabrielsson vill utreda en statlig fastighetsskatt som läggs ovanpå den kommunala avgiften. Hon lyfte förslaget i maj i Ekots lördagsintervju.
”Jag tycker att man skulle kunna fundera på om det inte är vettigare att man får betala mindre om man har billiga bostäder”, sa hon då.
Gabrielsson pekade ut en villa värderad till 13 miljoner kronor som exempel på ett hus vars ägare borde betala mer än i dag. Någon procentsats eller taxeringsvärdesgräns finns inte.
I Vänsterpartiets motion Ett rättvist skattesystem heter det att partiet inte avser att beskatta vanliga villaägare hårdare, utan att det är de riktigt dyra villorna som ska träffas. Utformningen ska utredas.
Vänsterpartiet går också till val på en miljardärsskatt, kompletterad med en exitskatt för miljardärer som lämnar landet. Ekonomiprofessor Lars Calmfors menar att miljardärsskatten kan ge noll kronor till statskassan.
”Forskningen pekar tydligt på att det inte kommer att ge några skatteintäkter att tala om. Eventuellt ingenting alls eller till och med minus”, säger Calmfors.
Sverige ligger lågt i Europa
Svenska bostadsägare klarar sig lindrigt undan i Europa på den löpande beskattningen. Genomgången bygger på data från Global Property Guide, som kartlägger fastighetsbeskattning i över 80 länder.
Belgien sticker ut åt andra hållet. Där kan stämpelskatten vid köp uppgå till 12,5 procent av köpeskillingen.
Det företagen borde oroa sig för i stället
Skattebarometern innehåller en siffra med betydligt större praktisk verkan än de tre skatterna. 53 procent av de större företagen uppger att tiden för skattehantering har ökat under de fem senaste åren.
”Företagen lyfter fram komplexitet och administrativa bördor som hinder för tillväxt och investeringar”, säger Oscar Warglo, skattespecialist på PwC.
Där finns ingen skiljelinje att rösta på. Administrationen växer oavsett vem som styr.
Växa-stödet är ett färskt exempel. Tidigare kunde företag markera stödet direkt i arbetsgivardeklarationen och få rätt avgift dragen automatiskt. Numera måste arbetsgivaren först betala in full arbetsgivaravgift och därefter ansöka om återbetalning hos Skatteverket.
Svenska företag betalar redan dyrast arbetsgivaravgifter i EU. Enligt Småföretagarnas Riksförbund handlar det om ungefär 156 miljarder kronor mer per år än om Sverige låg på EU-snittet.
Arbetsgivaravgiften är önskan som får gehör
35 procent av bolagen sätter sänkta arbetsgivaravgifter högst på listan över viktigaste skattefrågor inför valet. Stödet är starkast bland små och medelstora företag.
Där rör det på sig politiskt, tvärs över blockgränsen. Centerpartiets Martin Ådahl vill sänka avgifterna brett.
Kristdemokraternas Cecilia Engström vill sänka för de fem först anställda i småföretag. Vänsterpartiets Ida Gabrielsson vill avskaffa avgiften helt för första anställda i små bolag.
Regeringen har redan sänkt tillfälligt. Sedan 1 april 2026 betalar arbetsgivare 20,81 procent i stället för 31,42 procent för anställda som fyllt 19 men inte 24 år, på lönedelar upp till 25 000 kronor i månaden. Nedsättningen gäller till och med 30 september 2027.
Sju av tio småbolag vill förenkla 3:12 ytterligare
Entreprenörsskatten är den andra konkreta önskan i undersökningen. Sju av tio små och medelstora bolag vill se fortsatta förbättringar av 3:12-reglerna.
De nya reglerna trädde i kraft 1 januari 2026 med ett fast grundbelopp på 322 400 kronor per bolag, motsvarande fyra inkomstbasbelopp. Löneuttagskravet och fyraprocentsspärren togs bort.
Ändå beskriver skatteexperter reglerna som fortsatt krångliga, och kritiker menar att reformen gynnar fel grupper av företag.
Kravet som förenar hela näringslivet
Den starkaste siffran i hela undersökningen handlar varken om nivåer eller om enskilda skatter. 95 procent av företagen vill se en dialog om skatterna över parti- och blockgränserna.
”Det visar på behovet av stabila och förutsägbara spelregler”, säger Ulrika Lundh Eriksson, skattespecialist på PwC.
Sju av tio bolag tycker samtidigt att dagens skattepolitik är ganska eller mycket bra. Varannat bolag vill ändå se en omfattande skattereform under nästa mandatperiod.
Motsägelsen är själva poängen
Det upplevs som att företagen är nöjda med skattenivåerna men inte med systemet.
Oron för fastighetsskatt, arvsskatt och förmögenhetsskatt är i praktiken en oro för att spelreglerna ändras, inte för de specifika skatterna.
Fem partier med riksdagsmajoritet har redan sagt nej till alla tre. Sannolikheten att någon av dem införs under nästa mandatperiod är låg.
Det som däremot ökar varje år, oavsett regering, är tiden företagen lägger på att hantera skatter och den frågan finns inte på någon valaffisch.
