Forskning och studier visar att rikedom och nyvunnen förmögenhet påverkar allt från empati till moral. Och förändringen börjar redan vid spelbordet.
Fyra sätt som rikedom förändrar din personlighet utan att du märker det
En av vårens stora diskussionsämnen har varit tillväxten av dollarmiljardärer i världen och i Sverige.
Lennart Ekdal har belyst detta i vår artikelserie Ekdals perspektiv där han intervjuat flera näringslivsprofiler för att analysera hur det påverkar det svenska samhället.
Läs mer:
Ekdals perspektiv: Sveriges enorma förmögenheter
Ekdals perspektiv: Risken ökar för kapitalismens ”onda gen”
Ekdals perspektiv: Lyckoprofessorn: Därför räcker 50 000 kronor längre än vi tror
Men det gäller inte bara Sverige och det gäller inte bara samhället. Det påverkar även personerna.
Chuck Collins artagare till Oscar Mayer, grundaren av en av USA:s mest kända livsmedelskoncerner, beskriver i en intervju med BBC hur han på nära håll såg rikedom förändrade människor omkring honom.
Utmanar den rikaste eliten
I dag har han gett bort sitt arv och forskar om ojämlikhet vid Institute for Policy Studies. Han är inte ensam. En ny våg av stordonatorer bland miljardärer utmanar bilden av den rika eliten.
”Extrem rikedom är en disconnection drug. Den separerar dig från ömsesidighet, från sårbarhet, från det som gör oss mänskliga”, säger Collins till BBC Science Focus.
Men Collins erfarenheter är inte bara anekdoter. En rad studier från världens ledande universitet pekar åt samma håll. Pengar förändrar hur din hjärna fungerar och beskrivs nedan i fyra olika punkter.
Frågan är om mönstret gäller även i ett land som Sverige som har byggt sin identitet på jämlikhet.
1. Du slutar se andra
2010 visade en studie publicerad i Psychological Science att personer med lägre socioekonomisk status var bättre på att läsa ansiktsuttryck, ett centralt verktyg för empati och medkänsla.
De rika? Sämre på att uppfatta andras känslor.
Michael Kraus, en av forskarna bakom studien, förklarar det som en ”bubble effect”. Medan de flesta utvecklar social lyhördhet genom vardagliga möten på jobbet, i butiken eller på bussen, lever de rikaste i egna slutna kretsar.
”Riktigt rika människor kan undvika allt det där”, säger Kraus
Terapeuter som arbetar med superrika beskriver klienter som kämpar med paranoia och isolering, en direkt konsekvens av att leva avskild från resten av samhället.
En sammanställning i Scientific American visar att rika individer dessutom har lägre fysiologisk respons på andras lidande och donerar proportionellt mindre till välgörenhet.
I Sverige, där 45 miljardärer äger tillgångar motsvarande 31 procent av BNP, har förmögenhetskoncentrationen ökat snabbt de senaste decennierna. Jantelagen må leva kvar som kulturell norm, men forskningen antyder att den psykologiska bubblan inte stannar vid nationsgränser.
2. Du bryter regler oftare
Forskare vid UC Berkeley använde trafikdata i San Francisco för att undersöka hur bilens värde påverkade förarens beteende. Resultatet visade att förare av dyrare bilar var signifikant mindre benägna att stanna för fotgängare vid övergångsställen.
”BMW-förare var värst”, konstaterade Paul K Piff, docent vid UC Irvine, som ledde studien.
Ju dyrare bilen, desto mindre hänsyn till trafikregler. I Sverige syns en annan sida av statuskonsumtionen där lyxbilar och privatskolor riskerar att knäcka privatekonomin.
3. Du blir aggressiv när du har en fördel
I ett numera klassiskt experiment, dokumenterat i Paul Piffs TED-talk ”Does Money Make You Mean?”, lät psykologer två personer spela Monopol med riggade regler. En spelare fick dubbelt så mycket startkapital, dubbla tärningar och högre lön vid varje varv.
Inom minuter förändrades beteendet. Spelaren med mer pengar började flytta pjäserna högljutt, håna motspelaren och ta för sig av snacksen på bordet.
Det mest slående var att efteråt tillskrev ”vinnaren” sin framgång till sin egen skicklighet, inte till de orättvisa reglerna.
Det är värt att notera att Monopol-experimentet är ett av få som visar ett direkt orsakssamband.
Flera av de övriga studierna påvisar korrelationer, det vill säga att rikedom och förändrat beteende hänger ihop, men inte nödvändigtvis att pengarna ensamt orsakar förändringen.
Miljö, uppväxt och personlighet spelar givetvis också in.
4. Din hjärna reagerar annorlunda
2021 undersökte franska neuroekonomer vad som händer i hjärnan när en person i maktposition överväger att ta emot en muta. I studien publicerad i eLife fann de att flera hjärnregioner samverkar för att styra den moraliska bromsen.
Maktpositionen aktiverar hjärnans belöningssystem och samtidigt dämpar det system som sköter social hämning. Man blir mer fokuserad på målet (pengarna/fördelen) och mindre på de sociala riskerna eller normbrottet.
Robin Schrödter, experimentell psykolog vid RPTU University i Kaiserslautern-Landau, pekar på att de som toppar det ekonomiska systemet tenderar att ha högre poäng på den så kallade ”mörka triaden”: narcissism, machiavellianism och psykopati.
”Det borde inte förvåna att de som befinner sig i toppen av vårt ekonomiska system tenderar att vara mindre prosociala”, säger Schrödter till tidskriften.
Gör pengar dig olycklig också?
Forskningen visar också att mer pengar inte nödvändigtvis ger mer lycka. Psykologer kallar det ”det hedoniska löpbandet”, att människor tenderar att återvända till en basnivå av välbefinnande oavsett hur mycket de tjänar.
Länge ansågs det finnas ett tydligt tak. Nobelpristagaren Daniel Kahneman visade 2010 att inkomst över motsvarande cirka 75 000 dollar om året inte ökade den dagliga lyckan.
Men 2023 reviderade Kahneman själv slutsatsen där han lade till att för de flesta människor fortsätter lyckan att öka med inkomsten. Platån gäller främst de olyckligaste 20 procenten.
Sambandet mellan pengar och lycka har länge debatterats, och bilden är mer komplex än vad rubrikerna ofta antyder.
Studier visar samtidigt att allt högre inkomster bland amerikaner inte har gjort dem lyckligare som grupp.
Alla rika är inte omoraliska
Forskningen visar mönster, inte öden. Ted Stanley, miljardär och detaljhandlare, donerade hundratals miljoner dollar till forskning om bipolär sjukdom och schizofreni.
MacKenzie Scott har gett bort miljarder sedan skilsmässan från Jeff Bezos. Och Collins själv är bevis på att insikt kan bryta mönstret.
Colleen Addicott, psykolog vid University of Hertfordshire, betonar i BBC Science Focus att miljön ofta spelar större roll än personligheten.
”Vissa företagsmiljöer kan belöna självhävdelse, manipulativt beteende och låg empati. I en grupp högpresterande yrkesmänniskor kommer beteendet att variera, men när vissa beteenden belönas blir de oundvikligen vanligare”, säger Addicott
Oavsett vilken vinkel forskningen har så är en slutsats tydlig.
Pengar och rikedom förändrar dig. Frågan är om du märker det, och vad du gör åt det.
